Hästmåndag

 
Efter en väldigt seg helg där allt krävt en massa mental förberedelse har jag haft en rätt bra måndag. Började dagen med att vara aptrött, tillsammans med barnen som var extremt svårväckta och sedan trötta.
Smilla kommer alltid iväg (nåja. Om inte jag försovit mig) men det var på gränsen att hon skulle hinna få i sig någon frukost, så långsamt som det gick och så många gånger hon drog täcket över huvudet.
Det är så svårt att få igång någon annan då man är supertrött själv och bara vill stirra tomt rakt fram.
 
Sigrid sov längre men var ändå seg och lite gnällig då hon vaknat.
"Vill vaja hemma idag, och mysa i soffan mamma"
 
"Vill inte åka till dagis, vill vaja hemma häj, med dig!"
 
Tänk om man kunde det, bara vara hemma så fort de säger så. Men vi kompromissade i stället och var hemma länge. En flexmorgon kan man säga. Till slut var hon pigg och positiv och åkte med under glatt pladder. Väl framme gick hon in i sångringen med en förväntansfull glad min och jag kunde åka hem igen med skönare känsla.
 
Det var lite kris med Lasses hovar. Mkt långa baktår. Jag var på väg dagen innan, men med tre barn hemma var det inte så lätt. Första gången vägrade han komma in, sprang bara iväg i hagen. Sedan då jag ställt upp honom kom ett besök och då jag gick med besöket in i hallen smet han ur grimman på stallgången och pilade förbi bron ut i hagen och ställde sig och åt.
Jaja.
 
Men i går, så blev han skodd runt om! Yay!
Hade tänkt ta de långa bakhovarna bara. Men såg att han strulat loss ena trakten och fått snösulan under skon. Tog av den och insåg att hans trakter vuxit grymt snabbt och var i behov av verkning ändå. Tog den fram, sedan började jag med bak på samma sida. Det gick förvånansvärt bra och han var snäll. Vänster bak lite bökigare, förmodligen pga lite stelhet i ryggen.
Så sista fram var han lite dryg. Ryckte och slet. Men det visade sig vara kissnödighet för han ställde sig och kissade med en suck då han var klar och fått gå in.
Phu likssom.
 
Mitt rekord! har aldrig orkat ta honom runt om i en följd sådär. Yay!
Blev riktigt nöjd med själva formen o skoningen med. Några fula nitningar bak då jag är ovan vid sidokappor. Var även lite osäker på hur mkt man ska "ta bort" för kapporna. Så de inte klämmer ihop likssom. Men får se hur han känns med dessa hovar nu.
 
Åkte och behandlade en häst i grannbyn, sedan iväg för att hämta Siggan igen. Så hem och på med selen på Lasse. Passade på att köra en sväng med Siggan för hon älskar det! Jublade JAAAA köja hästen, jättefort!!
 
Han var snäll som vanligt. jag pulade ner Sigrid i "korgen" på vagnen, i stora fårfällen. Sedan spände jag för och hoppade upp och hon fick sitta i mitt knä. Han kändes mkt fin och pigg.
 
Väl hemma snabbt i med värmda rester, sedan iväg och hämta Smilla hos en kompis, Då vi kom hem tog jag en efterlängtad stund i soffan. Såg klart "Jills veranda" som jag försökt se i går kväll, men då datorn buffrade tog ett 58 minuterns program 1,5 timme och ändå kunde jag inte se slutet pga batteriet dog.
Jaja. Nu fick jag se det i teverummet, med ena ögat på alla barnens upptåg och påhitt.
 
Tyvärr lekte de bort kontakten till kycklingarnas värmetak så det var farligt tyst där i morse.
Men efter en kvart med ikopplat tak kom de ut och sträckte på sig, vid liv. Tur de har de två stora fluffiga dunbollarna till Brahmor som kan buffra värme åt de sm. 
Nu ska jag få upp Siggan, åka till dagis, vidare till långviksmon där bänken ska husera kunder hela dagen. Är lite stel, lite vag i huvudet sedan gårdagen men det ska nog gå. Känner mig ganska peppad för jobb ändå.
 
Har nog lite träningsvärk från snöskottning med. Skottade blötsnö och se vad som kom fram. Isbana!
 
 
Men blötsnö är jätteskoj, då kan man bygga djur i snö!
 
 
Som en snöponny. Sigge heter han.
 
 
"Kom nudå, stela tjuriga häst!"
 
 
Ser på utsikten tillsammans
 
 
Så bästa Bodbäckslasse efter en tur "Junt skogen" som Sigrid uppfattar det. Runt sjön brukar jag säga.
 
 
Så blev det en hel del kyckling-gos. De där stora är hjärtekrossande söta. Lugna, tafatta och underbara. Fluffbollar med uggleögon. Tror inte det finns sötare kycklingar!
 
 
 
Nej nu, tisdag var det. Bäst att öka farten.
 
 

Kvällsjobbet kvar


Det vill säga, ta sig ur den varma sängen där barnen sover tungt för att gå ut till hästarna. 
Känns sådär just i kväll. Är riktigt riktigt trött och matt. Nästan så det skulle kunna vara någon bacill som stör. Men HEPP.
Bara att gå ut. Hästarna vill antagligen gå in, men det får nog bli pellets i snön, täcke på Lasse som är utan samt vattenpåfyllnad!

Phu.


Lite fler pics



Nu ut med gammkroppen, halv tolv slår klockan.




En klassisk helg.

 
Förra veckan jobbade jag så pass mycket att jag riktigt njöt då det blev helg. Annars brukar vardag och helg flyta samman på ett lite sövande sätt. Det blir inga riktiga kontraster. Jag masserar ströbehandlingar på både söndagar och tisdagar. Men nu har jag haft regelrätta arbetsdagar och en helt fri helg. Så skönt!
 
Jag har ju börjat vara på Jollen på tisdagar. Det har varit helt fullt alla dagarna och nästa vecka får jag ta en extradag för några stycken fick inte plats. Sedan är det Strängbetong som vanligt på torsdag och så blir det tre hästbehandlingar i stan fredag. Så, nu hoppas jag tummarna funkar framöver!
 
Min stadiga massagekund Dansemil var på Bergsåker i går och tog sig en tredjeplats. Riktigt skoj då han tar placeringar! Han var stolt och lugn på fredagen då han fick lite uppmjukning. Det riktigt kändes att det kunde gå bra i loppet men man vet ju aldrig.
 
Fokuserar.
 
 
I helgen har jag bara varit hemma med barnen. Sigrid har somnat tidigt för ovanlighetens skull och då har jag och Smilla smitit ut och gjort saker. På fredag kväll byggde vi i hönshuset. Lillans ägg har kläckts och det blev full pott. Tre av tre!
De är så söta så söta. Stora tjocka kycklingar som knappt får plats under mammahönan, som ju är en helt annan ras. Vikterna skiljer från Seramans ca 350 g till Brahmans 3-5 kilo.
De ser nästan ut som uggleungar, med mörka ögon och dunigt huvud som en boll.
 
 
Här är en bur till de halvstora Seramakycklingarna.
 
 
Lillan ville inte ha dem nära så de har fått en egen kupé. Smilla snickrade själv ihop huset och sittpinnarna. Under viss frustration då sågen var slö och spiken gick snett.
Men så då det fungerade utbrast hon, -Det här mamma, allt det här, är det bästa i livet! :)
 
 
Små ugglorna.
 
 

Dessa små pippifåglar, är så otroligt roliga att pyssla och bygga åt. De små halvvuxna Seramorna är så mjuka och lugna precis som föräldrarna. Då man tar upp dem klättrar de upp på armen och sätter sig tillrätta. Sigrid satt med en jättelänge i går, den vilade i hennes kupade händer och hon såg helt lycklig ut.
 
 
 
 
Där uppe sitter hela bunten och tittar på då vi bygger.
 
 
Vaktlarna är så lugna och verkar trivas nu då två tuppar flyttat och en får bo på golvet i hönshuset. Han verkar stortrivas där, kryssar runt bland hönsen och tar mat där han kommer åt. Han bor under granriset i ett hörn tillsammans med de två blyga unghönorna som inte vill sova på pinne.
 
 
De fyra som bor i den här buren verkar vara två tuppar och två hönor. Hönorna är de honungsfärgade. Det kommer ägg i en faslig fart nu så det måste vara två hönor. Det ligger ett gäng ägg i kläckaren nu, så några fler än två ska det väl kunna bli.
 
Tips på roliga husdjur är det, för den som har lite plats över någonstans där det är lite skyddat och frostfritt skulle jag säga. Vissa har dem i full vinterkyla men jag skulle inte vilja ha dem så. Vattnet fryser och äggen med.
De är roliga att titta på och ger gulliga ägg. Sedan ska de visst vara en delikatess om man nackar och äter upp dom. Något jag inte längtar efter direkt.
 
Nu nog med hönsbilder. Dags att sova!
 
God natt!
 
 
 
 
 
 

Kolla härdå

 
 
Min lunch. Och hur gott var det då tror ni?

Den räkmackan livade upp en trött, förkyld och seg dag.
Sedan rappade jag upp mig lite och åkte till stan. Var tvungen att fixa present, få B12, lämna vaktlar och så innan jag åkte kom ett FB-ploink. En kvinna i Övik frågade om jag ville köpa en-två Brahmahönor.
Menåh, inte kan jag låta bli det. Smilla sa i telefon, jag kan köpa mamma, låna pengar av mig och ta fler, haha.
Efter att ha lämnat två vakteltuppar åkte jag till världens finaste nya hus med skinande vitt hönshus. Hur snyggt som helst! De hade ankor med, som vaggade ut på rad i snö och minusgrader för att plaska omkring i en vattenbalja.
Inne i hönshuset var det fullt av vackra fåglar. Då vi stoppat ner två hönor i kartongen frågade hon, ska du inte ha den här med? och fångade en jättefin nästan värpvuxen höna. Joooooooe, jag tar den med.
 
 
 
Så nu har vi fyra brahmahönor, två tuppar, Lillan, Pricken och deras tre avkomlingar. Känns så roligt, så roligt. Jag blir alltid kvar där ute. Jag står och lutar pannan mot en stolpe och kikar på hur fåglarna letar mat, socialiserar, pysslar och plockar. Vaktlarna kucklar, badar i spån och vältrar runt. Så ruskar de av sig och sträcker nöjt på ett bakben och samma sidas vinge.
 
Nu ska jag ta min trötta kropp ut i kylan och rulla in en silagebal till hästarna. Om det går vill säga...
Phu. Sedan tror jag att jag ska gå och vila. I morgon blir det åttioårskalas. 40 + 40 blir åttio.
 
 
 

Datorer

Jag biter på naglarna av stress samtidigt som jag betraktar vaiologgan som lyser på skärmen.

"Repairing disc errors. This might take over an hour to complete"

Phew. Jag vill inte förlora allt jobb och alla bilder som ligger på den där hårddisken. Jag och Vaion hade inte hunnit bli vänner på riktigt pga det skumma app-systemet men jag hade ändå hunnit lagra en hel del viktigheter och givetvis inte gjort backup.
"För den är ju så ny å fräsch"

Skit vare med det.

I väntan på domen kan jag ju visa lite mobilbilder.

https://cdn1.cdnme.se/2754550/6-3/pic_522f054dddf2b34b83e134f7.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/2754550/6-3/pic_522f05549606ee3eee708805.jpg" class="image">



Akvarell


Jag målade i dag. Det var om möjligt ännu roligare än sist.

Här är en av dem, som jag nog skulle säga är färdig.


Sakna

Nu börjar jag sakna storjäntan lite väl. Nu är det dags att komma hem, men jag får ge mig till tåls tills i morgon då jag lämnar lillasystern på förskolan.
Då kan jag smygstöra lite och ge henne en kram och sedan har vi tio dagar ihop igen.
Längtar!

Hönan Aska med, hon får på tok för lite kärlek då lillmatte är borta.


Rävjävel!

Räven, den där söta röda med fluffig svans som säkert har hungriga bäbisar i skogen har gått för långt! Den har brutit sig in till mina höns och slaktat ut allihopa!! Alla vuxna är döda, kvar har vi som tur är kycklingarna kull ett och två och mamma Svart som var inlåsta bakom en riktig dörr.

Det var i förrgår natt det hänt, utan att vi hört ett ljud. Måste ha sovit som döda båda två!
Räven har hoppat hönsgården, krupit in i luckan och haft ihjäl hela bunten, sju stycken stora, en tupp och resten hönor. Tre av dom var de mindre Auracanakorsningarna som jag tokgillade!

och Kråkan, lilla fina Kråkan, som kurrade så fint då man klappade den på halsen.
Alla borta.

Nyss började jag städa ur alla tusen fjädrar som yrt runt överallt för att sedan högtryckstvätta hela alltet. När jag skrapade ihop ströet hittade jag fem fåglar, väl undangömda för att hämtas senare. Den har nog tänkt kunna kalasa vidare den lille marodören!

Behuu vad tråkigt!



Hoppas ni dog snabbt och att räven satt en vinge i halsen!


Dunbollarna




Rätt fula bilder, det är assvårt att fota så små kvicka saker i ett mörkt hönshus. Men alltså, vad gullia dom är!!
Man blir ju mjuk i hjärtat och vi springer dit med kokt ris, ägg, plockat spätt gräs och bara sitter där och tittar på de små.
Fem stycken blev det! Trots att jag la dit "gammägg" som vi glömt i hyllan en vecka. Fem kycklisar av sju ägg totalt, det tycker jag är bra gjort av Mamma svart!

Hon kurrar och knorrar. Jag förstår vad uttryck som "kom alla mina små kycklingar" och "hönsmamma" kommer av. Hon visar, pekar med näbben, kurrar och krafsar så de ska lära sig söka mat.
Gullit alltså!


Lycka!

...kan vara att efter att ha slitit hela eftermiddagen med att skotta ut berg av dammigt hönshusströ, högtryckstvätta inredning och spåna upp, få se minst två nykläckta kycklingbebisar kika fram under Mamma svart! Det var många ägg så det kan vara fler.

Smilla är galet glad, jag ojar och pratar med bebisröst.
Nu står ett ägg på spisen för att bjuda de nyfödda på lite kickstartmat.

Hörs! Här ska tittas på kycklingar!

: D



Vårdag på bonnagården.

Nu ska jag skaka runt hjärncellerna och minnas vad vi gjort.

Först satt jag med en halvgnällig Sigrid på armen och målade en skiss med frukosten framme halva förmiddagen. Sedan kom Kristina och vi tänkte upprepa gårdagens prommis runt sjön med barn och häst. Efter en stunds försök att komma igång gick vi ut, peppade på ridning och frisk luft!

Jag mockade lite fort och gick ner i hagen. Hästarna spanade under lugg på mig då jag slängde handtaget till eltråden på marken.
Jag började gå dem till mötes, och Lasse stegrade sig och satte av i galopp. Hoppetihopp i full fart. Jag följde efter och låtsades leta Nitas sko som ligger där någonstans.
Tjohopp så vallade han Nita runt mig och ut ur hagen.

Uppe på gården satt Jonas, Kristina och Sigrid och solade och fick se skådespelet hästar i full jäkla fart som rejsar upp och ner för vår trehundra meter långa väg. Upp och ner, med höga bocksprång och stegringar.

Till slut fick jag in dem men då hade Lasse klivit av en framsko och jag ledsnat.

Vi städade lite i stället.
Och spontanslaktade två hönor. De två elakaste.
Fy alltså, men jag tänker som så att ska jag äta kött måste jag kunna vara med och avliva dem. Åtminstone se på.

Jag plockade upp dem (svikare där va, jag gör dem tama och så tar jag livet av dem) och gick ut, vred ansiktet åt sidan, gjorde en grimas, blundade och sträckte fram hönan. Tjoff så slog Jonas den i bakhuvudet för att bedöva den. Sedan ska man lägga hönan på en bräda och avlägsna huvudet.

Till min förvåning som trodde att de skulle slappna av och bli avsvimmade började de flaxa och sprattla som dårar av slaget, för det tog så bra att de tvärdog och fick dödsryckningar.
En av dem kutade iväg då jag lagt ner den för att hämta nästa, garanterat död. Whiiee hörde jag, den springer ivääg!

Fi fasen vad obehagligt!
Men fort gick det, och då de var döda kändes det som annars då jag varit med om avlivningar- Som ett vacuum.

Lite som att det utrymme de tagit mentalt blivit tomt, de var borta mer än fysiskt. Ganska märklig känsla. Men samma sak var det med Trollet, ponnyn, då han togs bort.
Jag väntade mig ett stort obehag efter själva avlivningen men det kom som ett stilla lugn över hela gården. Precis som ett vacuum!

Jag tänker också att djur ska tas tillvara, äter vi kyckling så varför inte höna!? Jonas plockade dem och jag tvingade mig att ta bort lite fjädrar också men hövva vilken obehaglig känsla att dra lös fjädrar! Brrr!

Nu puttrar en hönsgryta på spisen, bara med bröstbitarna. Det blir inga friterade hönsfötter eller stoppad hönshals här inte. Inte i dag i alla fall!

Sedan har jag skott av hästarna helt och raspat till hovarna. Jag och K hjälptes åt att mocka ligghallen med stora gula traktorn intill öppningen och spåna upp lite. Så nu ska hästarna få vara ute mer. Jag vill att de ska kunna sova rent och nu är det fint där igen!

Nu ska jag bädda rent åt mig själv tror jag!
Gonatt!!





RSS 2.0