Hästmåndag

 
Efter en väldigt seg helg där allt krävt en massa mental förberedelse har jag haft en rätt bra måndag. Började dagen med att vara aptrött, tillsammans med barnen som var extremt svårväckta och sedan trötta.
Smilla kommer alltid iväg (nåja. Om inte jag försovit mig) men det var på gränsen att hon skulle hinna få i sig någon frukost, så långsamt som det gick och så många gånger hon drog täcket över huvudet.
Det är så svårt att få igång någon annan då man är supertrött själv och bara vill stirra tomt rakt fram.
 
Sigrid sov längre men var ändå seg och lite gnällig då hon vaknat.
"Vill vaja hemma idag, och mysa i soffan mamma"
 
"Vill inte åka till dagis, vill vaja hemma häj, med dig!"
 
Tänk om man kunde det, bara vara hemma så fort de säger så. Men vi kompromissade i stället och var hemma länge. En flexmorgon kan man säga. Till slut var hon pigg och positiv och åkte med under glatt pladder. Väl framme gick hon in i sångringen med en förväntansfull glad min och jag kunde åka hem igen med skönare känsla.
 
Det var lite kris med Lasses hovar. Mkt långa baktår. Jag var på väg dagen innan, men med tre barn hemma var det inte så lätt. Första gången vägrade han komma in, sprang bara iväg i hagen. Sedan då jag ställt upp honom kom ett besök och då jag gick med besöket in i hallen smet han ur grimman på stallgången och pilade förbi bron ut i hagen och ställde sig och åt.
Jaja.
 
Men i går, så blev han skodd runt om! Yay!
Hade tänkt ta de långa bakhovarna bara. Men såg att han strulat loss ena trakten och fått snösulan under skon. Tog av den och insåg att hans trakter vuxit grymt snabbt och var i behov av verkning ändå. Tog den fram, sedan började jag med bak på samma sida. Det gick förvånansvärt bra och han var snäll. Vänster bak lite bökigare, förmodligen pga lite stelhet i ryggen.
Så sista fram var han lite dryg. Ryckte och slet. Men det visade sig vara kissnödighet för han ställde sig och kissade med en suck då han var klar och fått gå in.
Phu likssom.
 
Mitt rekord! har aldrig orkat ta honom runt om i en följd sådär. Yay!
Blev riktigt nöjd med själva formen o skoningen med. Några fula nitningar bak då jag är ovan vid sidokappor. Var även lite osäker på hur mkt man ska "ta bort" för kapporna. Så de inte klämmer ihop likssom. Men får se hur han känns med dessa hovar nu.
 
Åkte och behandlade en häst i grannbyn, sedan iväg för att hämta Siggan igen. Så hem och på med selen på Lasse. Passade på att köra en sväng med Siggan för hon älskar det! Jublade JAAAA köja hästen, jättefort!!
 
Han var snäll som vanligt. jag pulade ner Sigrid i "korgen" på vagnen, i stora fårfällen. Sedan spände jag för och hoppade upp och hon fick sitta i mitt knä. Han kändes mkt fin och pigg.
 
Väl hemma snabbt i med värmda rester, sedan iväg och hämta Smilla hos en kompis, Då vi kom hem tog jag en efterlängtad stund i soffan. Såg klart "Jills veranda" som jag försökt se i går kväll, men då datorn buffrade tog ett 58 minuterns program 1,5 timme och ändå kunde jag inte se slutet pga batteriet dog.
Jaja. Nu fick jag se det i teverummet, med ena ögat på alla barnens upptåg och påhitt.
 
Tyvärr lekte de bort kontakten till kycklingarnas värmetak så det var farligt tyst där i morse.
Men efter en kvart med ikopplat tak kom de ut och sträckte på sig, vid liv. Tur de har de två stora fluffiga dunbollarna till Brahmor som kan buffra värme åt de sm. 
Nu ska jag få upp Siggan, åka till dagis, vidare till långviksmon där bänken ska husera kunder hela dagen. Är lite stel, lite vag i huvudet sedan gårdagen men det ska nog gå. Känner mig ganska peppad för jobb ändå.
 
Har nog lite träningsvärk från snöskottning med. Skottade blötsnö och se vad som kom fram. Isbana!
 
 
Men blötsnö är jätteskoj, då kan man bygga djur i snö!
 
 
Som en snöponny. Sigge heter han.
 
 
"Kom nudå, stela tjuriga häst!"
 
 
Ser på utsikten tillsammans
 
 
Så bästa Bodbäckslasse efter en tur "Junt skogen" som Sigrid uppfattar det. Runt sjön brukar jag säga.
 
 
Så blev det en hel del kyckling-gos. De där stora är hjärtekrossande söta. Lugna, tafatta och underbara. Fluffbollar med uggleögon. Tror inte det finns sötare kycklingar!
 
 
 
Nej nu, tisdag var det. Bäst att öka farten.
 
 

Kvällsjobbet kvar


Det vill säga, ta sig ur den varma sängen där barnen sover tungt för att gå ut till hästarna. 
Känns sådär just i kväll. Är riktigt riktigt trött och matt. Nästan så det skulle kunna vara någon bacill som stör. Men HEPP.
Bara att gå ut. Hästarna vill antagligen gå in, men det får nog bli pellets i snön, täcke på Lasse som är utan samt vattenpåfyllnad!

Phu.


Lite fler pics



Nu ut med gammkroppen, halv tolv slår klockan.




Hovslagare för en stund.

 
Jag är så grymt impad av de som snabbt och till synes utan ansträngning kan sko om en hel häst. Sedan en till och sedan två till. Jag är HELT slut efter fyra hovar.
I dag hade jag inget inbokat och tänkte, då SPAR jag en tusing drygt på att sko om hästarna själv. Jo för jag har ju gjort det bra många gånger, men anlitar hellre ett proffs så jag får stå och tjyvkika hur de gör samtidigt som jag bara pratar strunt och vilar.
 
Nu skodde jag först Lasse fram. Han är urjobbig, även om han står hyfsat stilla. Han hovar är stenhårda eller fnöskar sönder sig. Så jag får passa mig skitnoga så raspen inte drar av det som ska vara kvar och sparar det som ska bort. Då jag spikar fläker bitar loss sig från hoven, eller så kryper sömmen innanför hovväggen så jag får dra ut igen (sitter som berget) för att knixa till spetsen och slå in i samma hål igen och hoppas den tittar ut.
 
Ett tredje scenario på VARJE söm är att ett par tre veckar sig, som ett Z. Så hårt är hornet. Då har han ändå stått inne hela natten och morgonen medan jag skjutsat till dagis.
Jag fick börja ta av de gamla smått rostiga till slut, så många sömmar kroknade.
 
Då jag tog E2 i stället för E3 (kortare) så höll de sig raka, men det blir ju mindre som tittar ut att nita med.
Jaja, jag fick dit skorna igen och hovarna var kortare. Men då ser jag, under den svettiga luggen att ena trakten fjongat ut då jag sömmat fast skon. GAH. Orkade bara inte ta loss och fixa, för jag vet att skon var rak. Måste ha råkat raspa bort för mkt ändå. Då han står på skon trycks den mot men då man lyfter glipar det i trakten på en sida. Mutter. Måste samla kraft för att ta loss och göra om. Får kolla igen i kväll.
 
Så tog jag nita fram. Hon är som en dröm. Står lugnt, har mjuka vita små fötter som går lätt att forma och sömmen glider igenom dit de ska. Hur skönt som helst att få avsluta utan svordomar.'
 
Nu har jag kontorat lite och ska hämta Siggan. Vi ska ha en bara honochjag myskväll. Träffade stora tösen på skolan. Jag fick gå in och jobba lite med henne. Hon ska skriva om hönsen så jag och Siggan satt med och kom på saker att berätta om varje bild. jag har mailat bilder på dem allihopa.
I kväll går hon på travskolan och kommer hem hit i morgon efter skolan. Det är jättekul att de går i samma skolbyggnad båda barnen. Då kan vi ses och snabbkramas lite fast det är pappa-dag.
 
Så, nu är det bara Lasses ohyggliga långa bakben kvar att tampas med en annan dag. Hans tår har vuxit sig långa och behöver filas ner. Men jag måste hämta mig lite efter den här pärsen.
 
Nej nu ska den här lilla lockiga hämtas hem igen.
 
 
 

Kontorstid

 
Jag försöker styra upp, komma i kapp, beta av.
Har bokat in rätt mycket jobb nu för att komma i kapp ekonomiskt efter denna höst med sjukt barn, sjuk själv, bil som kostat och lite så. Bilen stod ju avställd ett tag i brist på omsorger och nu kom försäkring plus skatt lagomt och mysigt till jul. Så nu i januari då alla försäkringar dimper ner. Det är då jag inser att jag har en gård med många byggnader. Till och med två lador som inte finns mer är försäkrade, kanske ska ringa och stryka dem...
 
Har sökt mikrostöd från försäkringskassan för att bunkra teknik. Min dator är inte fräsch och jag DÖR om den dör igen. Det går inte. Två gånger på ett år är nog. Nu vill jag skaffa en stationär dator som ska bara stå och funka, med förbud för barnspel och virus-skräp.
Det plus en ritplatta behöver jag. För att sitta och redigera bilder med skakig mus är inte skoj. Det är nästan ibland omöjligt och jag tror att en sådan kommer ge en extra dimension till illustrerandet.
 
I tisdags jobbade jag första dagen i Långviksmon på Jollen. Ska hyra in mig där efter behov och det blev fullt på listan. Sex behandlingar i ett rum som inte var helt hundra. Ventilationen vrålade och drog ur all värme så jag fick stel nacke och tappade känseln i tungan pga stelheten dagen efter.. Ska få nytt tillhåll nästa vecka.

Jag satte två reklamblad för utsugen och papperen fastnade med ett "woff" och satt fast och dämpade suget under sista delen av dagen.
Varken han som byggt systemet eller han som städade kunde få slut på suget.
 
Ja nu ska jag åka till fabriken i samma by och behandla folk. Himla skoj igen att behandla. Ett tag var jag lite "drained" och säkert drabbad av "compassion fatigue" som man visst kan få av såna sorters yrken. Att försöka ge och fixa och sedan gå hem och vara helt tom. Men nu tror jag att jag lärt mig hantera det hela så jag kommer hem helt normal men på min höjd får lite träningsvärk. Ska försöka komma igång med springandet nu på de små stunder som finns utan barn hemma.
 
Nej nu några bilder sedan jobb, häj sväjs!
 
 
 
 
 
 
Så, en salig blandning från sista tiden. Söta flickor, katter, fina hästar och maaat!
 
 
 

Efter många dagar

Hemma, lämnade jag lilla fröken på dagis (fan, föris menar jag) och storasystern på skolan. En _barnfri_ dag.
Whohoo!
Hade en del att göra på listan, men direkt jag kom hem, sprang jag in, bytte brallor, kastade på sadel på ena hästen, på med repgrimma på andra hästen och svishade iväg!
 
Kände likssom hur livsandarna verkligen behövde lite trummande hovtakt och vind i ansiktet innan resten av måstena tog vid.
Gud vad skönt det var!
 
Hästarna pigga, vinden ven så pinnar och träd rasslade. Nita var trippig i snöret och blev mer och mer framåt. En lång bit travade jag på med Lasse och hon galopperade intill. DÅ känner jag mig frisk, stark och rik!
Märklig känsla, men farten, kraften och flytet då man manövrerar två stora hästar utan ansträngning längs vägen i full fart är så skön!
 
Hemåt var arabfröken så himla på att jag fick bromsa och bromsa. Inte fullt lika bra flow då. Uppför vår väg kopplade jag lös linan för att se reaktionen. Tänkte, nu kutar hon väl i väg en bit bara för att hon kan, men nejdå. Hon saktade ner, sänkte huvudet och skrittade i sakta mak långt bakom oss!
 
Knasmärr!
 
Sedan har jag jobbat med ett uppslag i Illustratörscentrums katalog som skickas ut till en massa potentiella uppdragsgivare. Jag gjorde en, kände njäe. Hittade lite oanvända "egna" bilder, la in dem och kände att JA, nu funkar det!
 
 
 
Finhästarna innan ridtur!
 
 
 
 

Hovslagarlåda

 
I går fick jag ett ryck och tog med de fyra hjul jag köpt för svinlänge sedan, till stallet. Där fanns en hylla som samlat damm och skräp länge länge. En gång bodde den i Smillas rum, sedan i stallet som en sån där "kan bli bra att ha-grej".
Nu fick den fyra hjul, upp och ner, samt lite plyfaskivor. Byggde en liten hylla och ett bakstycke, sedan Voila- klart!
 
En egen helpraktisk hovslagarlåda att rulla runt sig efter behov.
Rymmer mycket skit och söm och brodd och gamla hovkratsar.
 
Perfekt!

Vit häst i lera.

Provade longera lite. Ridbanan är blöt men inte bottenlös. Det hela blev bökigt då Smilla mådde dåligt och gick in, jag hade Sigrid i selen på ryggen och hon kastade mössa och vantar och sprattlade då hon inte kunde ge hästen godis...
 
Men några varv blev det, sedan snabbt ut i hagen med båda. Längtar nu så jag blir grön efter att det ska torka upp mer och jag kan RIDA där på lediga stunder igen.
 

 
Ja, det var det. Lite skakig fotografering men såhär ser hon ut efter en till lång vinter. har hållt hullet bättre än i fjol tack vare mer kraftfoder och fri tillgång på silage och hö.
 
 

Longering del 1.

Jag fick frågan om jag ville skriva om longering och det vill jag ju såklart!
Kanske det bara blir en del ett. Vi får se!
 
Jag brukar bara använda en lång lina som inte trasslar sig, en grimma eller träns och ibland en kapson.
 
Med kapson kan man fästa ringen mitt på nosen och slippa koppla om linan vid varvbyte. Kapsonen verkar direkt på nosryggen och alltså i nacken till skillnad från bettet som verkar genom munnen och käken och där de kan undvika att ställa sig i nacken genom att gapa, röra käken i sidled osv.
 
Nacken är den del som man vill ha påverkan i för att hela ryggen ska böjas jämt utan att de "viker sig" kraftigt någonstans i halsen, men är den öm och stel kan hästen bli jättestressad av att man drar i linan via nosryggen då det känns för mycket i nacken.
Då kan träns vara snällare.
 
Med träns sätter jag linan i inre ringen, inte i ett delta för deltat kommer ändå att dra bettet snett, bättre att man bara "tar" i inre bettringen så kan hästen följa med och böja sig inåt.
 
Med grimma sätter jag linan på samma vis och då får man en effekt genom att grimmans yttre delar inverkar så hästen ställer sig i nacken.
OM, den lärt sig att ge efter för tryck och inte springer och stretar i linan och ställer sig utåt vill säga.
 
Om hästen inte formar sig efter spåret och böjer sig jämnt och fint genom kroppen sliter det på lederna och blir dålig träning.
Därför börjar man med fördel nära hästen och lär den att ge efter för linan och böja sig i bålen.
 
Det kan man göra genom att peta med handen eller ett spö i skänkelläget eller på bakdelens insida och sluta då hästen böjer sig inåt.
Drar den i linan kan man lisrka lätt eller ge en inpuls med spö eller bara en höjd hand mot insidan så den formar sig och då släpper trycket i linan. Genast ska den ha beröm och eftergift.
 
Det här följer med genom hela longeringen och vidare i ridningen, böjning, balans och spårning (att bakhovarna går i framhovarnas linje, inte utanför eller innanför)
Rätt svar ger alltid eftergift.
 
Man kan även trycka lite på halsens mitt för att få en rundning där, så då kommer sprida sig genom hela hästen så den är korrekt böjd.
 
Då det funkar släpper man ut den på lång lina och börjar.
Skiter det sig kan man korta upp nära och börja om nära så man kan påminna och korrigera.
 
Såhär vill man ju inte att de ska kuta runt.
Med spänd rygg, frambenen långt under magen och blicken i skyn.
 
 
Lite mer åt det här hållet är trevligare.
Ryggen mer upp, halsen välvd och nosen söker sig fram och ner. Bakbenen sträcks fram och hovarna sätts ner under tyngdpunkten så hästen stärks mer än den nöts.
 
 
Här är en film på hur man kan ta av linan, då man befäst grunderna och lärt dem att det är roligt och att man har godis i fickan. Mest är det att hästen gillar jobbet och söker sig mot mitten och förstår vad man vill.
 
 

 Jag använder aldrig inspänning för jag vill att de ska förstå vad jag vill ha för rörelse och kunna röra sig utan att hänga i en rem eller se bra ut utan att egentligen bära upp sig på riktigt.
 
De flesta lär sig fort att svara på signal så de jobbar på med bakbenen och länger överlinjen.
Man får slösa med berömmet, men ställa krav och våga kliva på mer och visa med sin energi i rörelserna vad man är ute efter.
 
Jag gör ibland hoppsasteg för att visa att det är galopp jag ber om. De har stenkoll på vad vi gör med kroppen. Det finns massor av möjligheter och bra är om man skalar av sina gester lite så man verkligen menar något med det man gör med armar och ben.
 
Sätt en lina på den här bilden eller så kallar vi det för löslongering bara. Same same, bara att det är lättare att inverka med linan på i början.
Här har han aktiverat ryggen och har en rätt bra hållning. Ur det läget vill jag kunna sänka och sträcka fram nosen till en lång och låg rund form emellanåt.
 
En till i rätt fin form och aktiv trav. Här har han dock spänt till så bakbenen inte är paralella mef frambenen. Det betyder sämre takt och det är inte intressant egentligen. jag vill ha en paralell linje i bakbenets skenben (Övre bilden kolla vänster bak och höger fram) och diagonala frambenets underarm.
På den nedre bilden skulle han ha fått med bakbenen lite mer under sig och inte tryckt ifrån sådär hårt och plattat ut korset.
Hade korset varit mer vinklat och "under sig" så hade takten varit bra.
 
Men man måste ju få stila med säger han då!
 
 
En trevlig galoppbild.
Fattningar är mycket stärkande. Galopp är en rörelse där bäckenet rör sig mycket och överlinjen får gymnastik, om hästen är lös och ledig.
Att träna på massor av fattningar tycker jag ger med på linan ("on the longe") än att de kutar femti varv i samma form och fart.
 
 
Här har han spänt ryggen och tappat formen i överlinjen.
Det gör att vikten hamnar mer på framdelen, ryggen är inte längre den brygga som för över kraft och bär upp framdelen utan kotan i frambenet "kliver igenom" djupt och hästen kommer i obalans och "faller inåt" mot dig. Den får mer vikt på sin inre bog/framben och det sliter i längden.
 
 

Fortsättning ska följa.
God natt, nu ska pållarna få kvällsmat!
 
 

HÄST

Det är mycket häst nu!
Inte mig emot, jag känner mig hemma och glad då jag får mycket hästnära tid!
 
I helgen var jag hos min kusin och hälsade på, det var supermysigt! Min sjuåring och ettåring som lekte och stökade ner tillsammans med deras 3,5-åring och en sexmånaders bebis.
Den lille låg mest bara på en filt och var glad och höll på att bli ivägsläpad av Siggan som frustrerat behandlade honom som sin docka.
Jag fick vakta henne så fort hon kom i närheten för frustrationen var stor. Hon har aldrig träffat en liten bebis kom jag på, det har ju varit hennes roll så nu blev det svårt för henne att veta hur hon skulle bete sig!
 
På lördagen kollade vi kusinens medryttarhäst och behandlade det som gick. Det resulterade i att ägaren ville ha fler behandlingar och planen blev att få ihop fler hästar så det går att motivera att åka så långt för att behandla.

Kul om det blir så, alltid spännande att fundera över hästar och problem!
I dag blev det behandling av en stor 2,5-årig kallblodstravare som känts hackig i travet. Det är så sjukt kul, och jag känner att det plötsligt är lätt.. Nåja, inte lätt att åtgärda allt, men det känns lätt att se vad som felas. De känns så öppna, som en bok att läsa i muskulärt.
 
De kliver ur boxen och på fyra steg går det att få en bild av vad som sitter fast och hur det känns i kroppen på dem.
Ibland är det svårare, men sista tiden har jag träffat så tydliga fall och då är det kul, när det händer grejor. Har visserligen inte fått respons på ridhästen i Vännäs men hoppas de känner skillnad vid nästa pass!
 
I morse red jag min egen lus på banan. Femton minus igen var det men efter en stund rann svetten om oss båda så jag fick ta av vantarna och rida barhänt. Jag fick honom att jobba i mycket galopp och han som sist drog mig runt sjön i släden var rätt orörlig i sidorna och ville kränga lite hit och dit, som väntat.
Till slut hade vi hittat rätt på även vänstergaloppen och sammanlagt blev det massor av fattningar direkt på hjälpen och på slutet riktigt rund eftergiven galopp åt båda håll.
Jag ska börja korta galoppen och prova att byta galopp i byte av volt framöver.
Det märks hur bra det tar, han svettas och pustar och träningen behövs!!
 
Nu dags att sova, för shitt vad uteluften tar!
 
 
 

Meera ridning!

Härlit!
 
I dag då Siggan blev trött la jag henne i vagnen med massor av kläder och filt och gick en sväng. Hon somnade fort och snabb som en vessla sadlade jag Nita för ett litet pass på max 40 minuter, då Smilla var på väg hem från skolan snart.
 
Hon fick ha "kamelkudden" min sköna skapelse som jag sydde för bra många år sedan nu, efter idé från forumet Bukefalos. Den är grymt skön att rida i, mjuk, varm och stabil.
 
Jag grabbade kameran och ställde upp stativet på banan igen. Det är ju hur bra som helst!
Att kunna sitta och titta sedan och minnas att, jaha, då hon kändes sådär, då såg hon ut sådär!
Den lilla ridläraren på min axel får sig en tydligare bild av läget!
 
Nu i em satte jag ihop en lite kortare film av det som blev i dag. Jag red väl ca 35-40 minuter och släppte sedan ut pållan och kastade ut lite morötter. Kul pass i sol och krispiga -16 grader!
 
 
 
 Fina gammelhästen. Insåg att hon blev 21 nu på nyårsaftonen. Hon känns inte 21.
 
Jag har stora planer vettni, vill jobba på galoppen, lära henne byten. Som hon inte alls gillar! Hon går helst i samma galopp oavsett vilka krumelurer man sätter henne i.

Hoppas vi hinner en del innan hon blir för gammal!
 
 
 
 
 

Njut!

I dag har jag haft det bra!
Sov ganska jättemycket om man jämför med vissa andra nätter, sedan lång frukost med nästan hela lilla knasfamiljen. Smilla kommer i morgon. Efter frukost tog jag Siggan i selen för att få lite luft men hon somnade direkt så jag la henne i barnvagnen, gick in och berättade det och sedan sa jag tjingeling, nu rider jag en sväng!
 
Tog så in hästarna i det redan mockade stallet ( i går kväll gjorde jag så fint i stallet men de ville inte komma in.. tyckte väl det var för lång nyårsnatt då de kom in vid fem. Som så många andra hästar gör jämt.. ) och sadlade på Cebonita. Hon såg hemsk ut, hade varit otäckad i går natt då det var så varmt ute och jag stängt dörren helt för att minsta ljudet från ev. smällare.
Hon var skäckfärgat bajsbrun men jag tänkte att bättre rida först och tvätta sedan..
 
Vi tog en tur in i byn och då jag skulle passera ett par hus smällde någon av en raket som for upp med ett tjut och exploderade över oss. Hon blev något rädd ja!
 
Huvva, sedan bajsade hon av rädsla på vägen och började backa. Jag fick henne förbi efter lång övertalning men hon var så jäkla spänd och halkade med bakhovarna av spänningen (är oskodd bak) så jag vände hemåt. Stressen satt i så hon var helt genomsvettig då jag vände upp på min väg.
 
Mitt i backen kom Jonas gående med hundar och barnvagn, så jag hängde på en sväng till för att lugna hästen lite med sällskap. Hon brukar vara cool med en gående intill. Det tog ett tag sedan kunde jag t.o.m ta en lugn liten galopp åt båda håll (ja både höger och vänster galopp alltså..) i hyfsad form utan stress. Bra, att hon tog rätt galopp direkt på hjälpen. Förr har hon varit svår med det.
Vid "bondens" hus blev jag av med sällskapet för de blev inbjudna på kaffe så jag red hem och champonerade hästen.
 
Nu då jag släppte ut dem och hon torkat helt såg hon ut som en gnistrande fluffigt vit svan! Nu blir det pyjamas på i boxen, lortsam som hon är.
 
Nu har jag proppat i mig ohälsosamt mycket rester från nyårsfesten. Brie, ostbågar, vin, cola, dipp, tjälknöl mm. Men jag tänker inte alls ge något jäkla nyårslöfte om träning och godsaksförbud.
Mums bara, njut av livet säger jag!
 
Hittade en bild på liten bäba från i fjol, och tänker oj vad det händer mycket på ett år!! Jisses bara. Nu klättrar hon upp på köksstolar och ropar MIN, MIN, och pekar på ostbågarna.
 

Håhå vilken dag!

Så himla vackert!
 
Fick sova ut, klev upp med glad bäba runt halv nio. Ba det!
Snön gnistrade, solen klev upp och sken heela dagen.
Gunnar kom med hö, så nu finns det så det räcker ett tag, plus en bal i hagen så de får svulla i sig och jag slipper bära och bli ropad på hela tiden.
 
Jag drog på löparbraxorna och nya skorna och nya (fina) jackan och tokgick ett varv runt sjön. Tror ni jag kommer ha träningsvärk i morgon!? Svar ja garanterat!
 
Fem cm snö, typ bara uppför (för nerför går ju undan så man knappt märker det) och ganska tung vagn att skjuta på. Jag fick upp pulsen rejält på de dryga sju km runt och efteråt rullade vi balar. Det gör man inte bara med fingertopparna direkt, utan det är födslostön som gäller för att få dem dit man vill..
 
Sedan låångt varmt bad då jag eldat i pannan så det fanns sjukt mycket varmvatten. Sedan åt vi mat, och Siggan slog rekord i ätning, hon tröck in köttbullar och stuvade makaroner med en sådan frenesi att jag blev förvånad. Sedan somnade hon som en liten lockig varm mätt plutt i min säng.
 
Nu sitter jag och knåpar med hemsidan som är så ful. Bilden jag ritade nyss går inte att ladda upp så den får väl vara ful ett tag till..
 
Snart borde hon vakna och snart kommer Jonas och siggans farmor med pizza! Det ni, är inte kattskit!
 
I den gnistrande snön i dag insåg jag en bra sak, nu går det att köra rissla! Fatta, med fina svarta finselen, med ny fin baksele, kan jag susa fram bakom Lasseman. Oj vad pepp jag är, nästan så det stör! ;)
 
 
Hon kan säga "gottgottgott" klockrent, och lägger in ett mmmmmmmmm nam nam nam mellan varje tugga. Åh vad skönt med barn som äter!
 
Det som låg på min tallrik var visst godare än hennes egna mat.. (samma)

Klippdocka!!

Det går en våg av pyssel genom landet. Bloggare som är påhittiga, kreativa och pyssliga gör diy-manualer på det ena och det andra. Jag tänkte passa på att visa mitt och Smillas (hon mest tyckte, jag gjorde) pyssel.
 
Voila, Lasseklippdockan!
 
 
Såhär kul hade vi (jag) i dag då vi klippt ut delarna och provade klä på Lasse lus!
 
 
Hihi, vet inte om det kommer lekas så mycket med den, men huvudsaken jag har kul va!?
 
 

Tjöttplöttmött.

 
Men nöjd!!
 
Har lite dåligt samvete för alla fina kommentarer som jag tänker att jag ska svara på men inte hinner med, tiden rusar ju! Helgen har varit ganska fylld och späckad, på ett bra sätt!
 
Det har varit en jämn strid ström av aktiviteter och det har flutit på sådär fint så man undrar men, så märkligt, hur hann vi det här?
I går åkte jag och barnen upp till Rems och hjälpte jägarna med att stycka ner två enorma älgar. Man baxnar lite inför den gigantiska mängden kött som snabbt snabbt skärs upp, putsas, delas, mals och packas. Jag fick upp tempot och kände mig som värsta slaktaren där jag stod och skar.
Det ligger ju en viss ära i att inte slänga nått, då jag ju när en tanke om alla livs värde och har en stor respekt för att vi ju äter levande varelser.
Det som känns mest ok att smälla i sig är nog just älg..
 
De travar runt fritt, äter i skogen och växer och så (förhoppningsvis) säger det poff och pang (utan skadeskjutning vill säga alltså) och så är de döda. Jag tänkte på det där med vad vi äter.. och jämförde olika typer av kött. Tänkte att, en höna är ett LIV. Ett helt liv och ger mat åt en halv familj ett mål, med lite tur. En älg, är även den ett liv men ger mat åt sjukt många under en lång tid.
Så med det resonemanget kändes det bra att stå där och ta tillvara alla bitar.
 
Jag blir anatominördig och tjoar, menååh, där är tarsalsenan! Titta, biceps femoris, shitt vilken stor stek!

Häftigt är det att se fibrerna, kolla in senorna, fästena, lederna och få en djupgående (!) bild av muskulaturen på ett stort fyrfotadjur.
 
Efter slaktandet åkte jag och jobbade en stund med en travhäst som skall starta i morgon. Hoppas han inte misstyckte med min medhavda dödsdoft...
 
Ja sedan har helgen förflutit med älgfärsbiffar, strips och bea, filmtitt, gullig Sigga som dansar och skakar knän vid minsta melodi, gårdsstädning, vinterboning, diskning av alla kärl o saker i hönshuset.
Vi har spelar minst sex omgångar av "den försvunna diamanten", varit på tömkörningsclinic, hälsat på iza och ätit lyxlunch.
 
Fick besök av Alexia som varit utomlands länge och plötsligt insåg vi att hon ju inte varit här och hängt med i alla händelser. -Mycket att prata om alltså!
Nu i kväll fick jag hjälp att med traktorn trycka ner alla stolpar i nya snygghagen. Oj vad fort det går med en traktor!
 
Clinicen inne på klubben var rolig! Inspirerande och kändes "rätt". Han har koll, tajming och erfarenhet, den där Anders Eriksson. Han verkar även ha ett genuint djurintresse och jobbar för hästhälsa, vettiga träningsmetoder och väl apassad utrustning. Inte bara teknik och "såhär får man hästen att göra som man vill".
Roligt var det även att känna igen hans manövrar, se att det jag jobbat med Lasse är ganska likt och inte alls skiljer sig i tänk, även om han såklart är så mycket jäkla mer duktig och har sett o provat så många fler hästar och vet vad han vill. Jag har mest testat mig fram, men jag kände igen alla rörelserna, tömföringen, attityden kändes "hemma", alla förklaringar och hans sätt att metodiskt jobba igenom sidorna och ta det helt igenom från båda håll då man stöter på ett motstånd i hästkroppen. Samt att skippa inspänningar och låta hållningen komma då bakdelen jobbar och tar kraften med över ryggen.
Det kändes fint, och inspirerande. Nu vill jag bara uuut och jobba med hästarna!!
 
Nu ska jag nog gå ut med sista högivan i stallet och sedan kanske kanske duscha för att sedan soova. Känns grejt!
 
Instagramhelgen..
 
 
Tja, det var det. Plus den sista bilden, då Smillas rum var med i den flådiga fina inredningsbilagan.
Det kändes ovant.. Och inte hade jag tänkt va med på bild, därav det avskavda tånagellacket och de trasiga jeansknäna..
 

Piggelin?

Smilla kom hem med en lapp där man ska samla ihop piggelinpoäng.
Yes tänkte jag ironiskt, jag som är så pigg och behöver komma ut mer och röra på mig. Röra på sig behöver väl alla, men jag känner mer behov av att sitta still just nu.
 
Men vi gick ut strongt och jag släpade med mig barnvagnen och Smilla tog cykeln och så tog vi en snabb promenad i duggregnet. Sigrid blev förbenad då hon inte såg storasyster så jag fick dra henne baklänges långa bitar...
Halvtråkigt men samtidigt skönt att lämna huset och få lite luft. Kvällen inne kändes lättare efter att ha fått gå en bit. Lite mysko, det är som att bara miljöombytet plus tristessen med att bara gå längs vägen rakt fram gör att det som annars inte är så jäkla spännande sysslor inne känns skojigare sedan!
 
Då vi väl var ute och svettiga fixade jag stallet med. Grymt skönt att ha hästarna på plats då barnen somnat.
Det är inte en baggis att vara ensam med barn alltså, även om det går bra känns ju livet minst sagt inrutat.
 
Nu har jag målat en bit till på min akvarell som är på gång och ska nog belöna min hjärna med lite Hollywoodfruar innan läggdags.
Förra natten gav runt fyra timmars sömn, tror jag ska försöka bättra på det i natt. Man blir som så slö i huvudet annars!
 
Hade en ridlektion med, i morse. Hoppas ryttaren inte misstycker om att visas på bild, jag tycker de var duktiga och hästen såg glad ut! Ryttaren med förståss, men samtidigt koncentrerad!
 

Trött...

Sitter och skissar på ett porträtt. Ögonen går i kors och förmodligen borde jag släcka ner och sova.
 
Helgen har innehållit ridning, busgalopper, regn, middagsbjudning, trasig bil, lagning av bil, lampbyten i bil, Sigridgos och en hel del annat smått. Nyss röjde jag hjälpligt i röran inne. Alla pelargoner av stora mått som inte vill frysa ihjäl trängs nu i köket.
Det känns taskigt att ställa ner dom i matkällaren så fina som de är!
 
Jag var på stan med Jonas och Sigrid i fredags. Vi gick in på Teliabutiken för att han skulle lyxa till sig med en Iphone5 och jag ville ha hjälp att återställa tagentbordet på min telefon som Sigrid ändrat till Kinesiskt...
"Fatta innan vi kom på dedär alltså!" sa killen och jag kände mig lite mindre dum över att inte kunna fixa det själv..
 
Säljkillen identifierade också mitt kameraproblem som nog var Siggansaliv som torkat på glaset inne i telefonen... Då jag putsat lite på det och sedan satt ihop den igen gick det bättre att fota!
 
På lördagen kom min ridkompis och vi tog en riktig uteritt i finvädret. Hästarna var på tårna och det blev lite busgalopper! Det är bra för själen alltså, att känna hovarna smattra mot marken och känns suset i öronen!
 
Med en skakig filmsnutt låter jag det vara sista svamlet för i kväll.
Tror huvudet behöver sömn!
Natt natt alla!
 

Vacker dag med höst helt igenom!

Solen sken på oss idag igen. Det är väl det som är det fina med hösten, då solen värmer medans färgerna sprakar. Smilla har krattat guldgula björklöv och kastat sig i högen. Siggan kravlar runt och stoppar det mesta i munnen. New Dawnrosen kämpar på med sina första (!?) blommor och är så fin! Floxen blommar rosa och snart borde kärleksörten bli rödrosa också!
 
I dag har jag haft en förmiddag med stigande frustration över gnälligt barn. Men efter lite bajsande och lång sovning ute så var hon på topp igen!
Jonas kom förbi och tog henne på långpromenad. Sedan hjälpte han mig med stolpar och sand. Jag är så jäkla glad över att få hjälp, det är så lätt då han sätter igång. Jonas plus traktor så händer det saker!
På ett kick var alla stolpar nedtryckta så de inte lär rubbas i första taget! Sedan började han oombedd köra ut stenmjölet och planera ut det medans jag gick omkring med kratta och jämnade till.
 
Det blir hur bra som helst! Jag bara längtar efter att sitta där och trimma rörelser på mina hästar! En dröm som kan bockas av på listan. Jag har inte så himla många på den listan så humöret är på topp över det här!
 
Jag blir lite förvånad över att energin är så pass hög. Jag tappar aldrig fattningen likssom. Situationer som förut skulle fått mig att panika och få flicker framför ögonen känns ingenting nu. Energin är jämnare nu då jag tar lite mindre levaxin på morgonen och en-två Liothyronin och sedan en till Lio på eftermiddagen. Enorm skillnad i hormonupptaget känns det som!
Det måste ju vara omvandlingen i kroppen som är dålig, att jag mår bättre på T3 i stället för bara T4
jag knatar omkring och fixar saker bara, jobbar på med det ena efter det andra. Tänker att nu kommer jag nog inte orka mer och så bara går det lätt att fortsätta. Det är ovant!
 
Soppa är gott!
 
 
Stenmjöl är mjukt. Tills det hårdnat!
 
 
Siggan kan gå och är söt!
 
Hon älskar att klä på sig. Hon kommer krypande med ett högljutt HääääHHÄÄÄÄÄÄ och håller fram skor eller vantar och ska ha på sig. Då hon har vantar på båda händerna och skinnskorna på fötterna ser hon lycklig ut och säger TATT TATT!!
 
 

Mobiltömning!

Måste nästan börja med kvällens grej. Jag hade ett energiskov och bakade matbröd, kokade spenatsoppa, kokade ägg, stekte poannkakor och bar på gnällig Sigrid. Efter maten skulle jag normalt sett ha rasat ihop i en pöl i soffan men n stannade orken även efter maten.
 
Jag och Smilla gick ut och Sigrid somnade turligt nog i vagnen utmattad som hon var. Vi mockade snabbt, tog in hästarna (hon är modig och stor nu, hämtade Nita själv och ledde in henne, samtidigt som jag gick med Lasse förståss) och borstade av dem. Så tog vi varsin pålle till ridbanan. Fatta hur underbart roligt det är! Att gå ut med varsin häst, jag och min dotter. Märkligt, vad hände med tiden?!
 
Jag hade fått en tanke att varför inte lägga ponnysadeln efter shettisen vi hade på Nita. Den var lite smal i bommen men låg helt ok med tanke på hur lätt ryttare som skulle sitta i den. Aningens bakåtvikt hamnade den i men låg jämt och bra. Hittade en lång sadelgjord med som räckte ända upp till ponnykåporna.
Så kastade jag upp fröken och hon började rida omkring som hon aldrig gjort annat!
Hux flux travade hon runt med, helt orädd!
 
Jag berättade hur hon kunde prova att rida lätt men nej, fattaru hur det känns jobbigt i magen eller?? och hon fortsatte i nedsutten trav. Jaja, jag var glad åt att det gick så bra!
 
Min häst var skittråkig.. Han bara gick och tittade och krängde efter Nita. Några sträckor kändes han ok men inte var han något under av smidighet i dag. Kylskåp på ben snarare, förutom då han lyssnade till och klev på med hovarna där de skulle vara.
 
Sigrid vaknade såklart men var nöjd med att sitta och titta ett tag på oss. Sedan red Smilla sin häst till stalldörren och vi gick in och åt nybakta rågkakor. Ganska lyxigt måste jag säga!
 
 Tror bestämt min kamera i mobilen har pajat, de senast tagna bilderna är sjukt suddiga och jag har putsat och putsat på linsen!
 

Glömhjärnan..

Förmodligen finns det saker att skriva om men jag minns inte vad.
Jo, i går kväll kom Jonas förbi och jag kunde gå ut (lyx) och sadla på min vita häst och rida ett pass i skymningen. Tidigare under Siggans sovstund ute provade jag och Smilla att ta in hästarna för att rida lite men då hade Lasse snört av sig den sko jag tittat på ett tag och gruvat mig för att lägga om...
 
Skyll mä skälv alltså. Jag spenderade en stund med att få tillbaka den efter att ha verkat och donat ett tag. Sedan vaknade såklart Sigrid. Men kvällspasset var fantastiskt roligt! Jag blev lite paff över hur lyhörd lilla frökenhästen var.
Teorin bakom det är att hon ser dåligt, var ganska lugn med det inne på ridbanan och la sig helt i mina händer. Hon har alltid varit orolig ute i mörker, men inte på banan. Nu följde hon minsta vink, även bakåt/åt sidan (inte bakåt som i backa, utan stanna upp och sakta ner..) och in i samling. Nu samlade jag inte direkt, men övergångar och förberedande steg innan trav och galoppfattningar samlade jag upp henne lite och det kändes som jag bara tänkte och andades och hon följde.
 
Då hon mjuknar är hon så mjuk att jag vet inte vad som slår det. Hela hon blir som smör och flyter fram, ändå var hon lite styv i ryggen kändes det och hon orkade inte hålla ihop i galoppen utan fattade fint, tog tre-fyra språng och blev sedan mer och mer fyrtaktig och bröt av. Men hon hetsade inte upp sig för det som hon brukar göra av galoppförsök utan bara mjukade på i fin trav som gick att vända och vrida hur som helst.
 
Himla mysigt pass som jag har levt på i dag! I dag då? Siggan har gnällt, jag har varit hormonlåg, frusen och lite illamående. Smilla hade en kompis men de visste inte vad de skulle göra så de hängde runt mig med miljoner frågor i stället innnan de kom igång med lekandet.
Provade laga mig igenom högen av håliga jeans och trasiga saker men kom till hål nr två innan jag gav upp pga ledsen Sigrid. Hon har varit dålig i magen och sovit dåligt. Hoppas morgondagen blir lugnare så jag får göra mer andra saker än bära bebis! Men hon är så jäkla söt att det får gå många gnälltimmar innan jag tappar modet!
 
Slog ner hagstolp den timmen hon sov iaf. Bara några kvar nu och sedan ska traktorn få pressa ner dem sista biten. Det är rejäla stolpar, sjukt bra blir det, värsta snygghagen!!! Nu ska jag sova sova sova. Längtar efter sömnen även om trappen känns som ett oöverstigligt hinder just nu...
 
Edit, vad fasen är det som gör att det här inlägget saknar radbyten?? Det ser ut som en kloss av text i min dator, även om det inte gör det innan jag postar. Suck. Min dator är inte frisk!
 
Edit 2. Har avinstallerat massor från datorn så även Firefox. Ska lägga in det igen men nu går det iaf att göra radavstånd och spara det.. Har lagt över ett par tusen bilder på bärbara hårddisken med så nu kanske datorn orkar med sig igen!?

Kvalitetsdag. Igen.

I morse vad jag så sjukt jäkla trött att det knappt gick. Det var ren tur att jag blev medveten om att jag levde halv åtta, taxin kommer åtta.
Smilla gick inte att väcka heller tills jag talade om, mumlande och yr, att hennes kompisar skulle vara hos oss i eftermiddag. Då studsade hon upp och kvittrade glatt.
 
Då hon var levererad till taxin drog jag Sigrid i vagnen till stallet och gav hästarna morgonhö inne. Efter lite pepp och funderingar i min trötthet (kolla påsarna under ögonen på fotot nedanför..) knöt jag fast henne på ryggen och borstade av hästarna.
Först hängde jag upp linorna på ridbanan igen vilket inte blev gjort då jag satte stolparna då de ska ner djupare.
Sedan tog jag ut dem en i taget och löslongerade lite.
Lasse kan man jobba lös nära på små volter men Nita vill gärna trycka sig så långt bort hon kan, samt vända utåt. han kan jag lätt få in mot mig och vända in genom volterna.
Hon är en hel del mer självständig och svår att påverka. Det blir mest öka farten då hon tolkar mina signaler..
 
Han var fin, lugn, stabil men med energi. Hon liite mer springig.. Jag tog på longerlinan i grimman på slutet och det brukar få henne att länga sig men hon var full av energi och studs i hovarna och höll halsen högt som en typisk arab..
 
 

 
Nita stannade och sa, här är en bäba, ska hon vara där? Jag borde nog vakta henne!
 
 
 
Sedan har jag målat lagårdsdörrarna, eldat, städat pannrummet, eldat slräp ute, laddat gräsklipparbatteriet, mailat, budat hem en bärsele på Tradera, skrivit på kurskompendiet och svurit över nya word där bilder hoppar runt som de vill tills jag vill banka i tagentbordet.. Så kom barnen hem och det var riktigt roligt!
Efter ett par varmkorvar var lekte de ute och jag höstgrävde trädgårdslandet, ättiksvattnade på ridbanans ogräs och tog upp potatis med hjälp av Anton. Han påpekade att hans morfar faktiskt har en pärupptagare. OCH en pärsättare! :)
 
Siggan spenderade nån halvtimme med att klättra upp på en liten plaststol på gräsmattan och sitta där och tjoa av stolthet! Sedan kröp hon runt i trädgårdslandet och letade mask, lite skit har ingen dött av som de säger..
 
Gjorde mini-älgfärsköttbullar åt Siggan, utan salt och vanliga åt oss. Gottgott!
Jo just, vi tog en sväng på loppisen också, och fyndade två par svinsköna snygga (tycker jag) jeans, en kavaj, en klänning, mjuka skor åt Siggan och en ridväst. En sak till.. på ren reflex köpte jag en liten tax åt Jonas.. Han gillar taxar men jag är lite tveksam till om han använder broscher så ofta!?
 
I kväll har Smilla och jag frossat godis och ostbågar under ett täcke i soffan. HUR skönt som helst. Vi har kommit i fas tror jag, med aktivitet och vila. Jag mår bra i kroppen, trots trötthet ibland på morgonen.
och nu är det fredag och i morgon INGEN taxi att skynda upp till, lyx!
 
En fin dag, fin och lång!
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0