Hoppsan

 
Vaknade av sms-signalen i morse och blinkade förvånat då jag såg vad klockan var. Jag hade lyckats sova som en medvetslös i ELVA timmar. Sovit mig igenom dubbla väckningslarm och två timmar senare väckts av sms från hon jag skulle varit hos kl tio. Paniken då..
Jag flög upp, ut och iväg. Glömde ta medicin, hann inte elda. Ut med hästarna och vek de nytorkade handdukarna på två röda sekunder och kom till stan (sju mil bort) på rekordtid. Tacksam för att vara på kontorsbehandling då det ju inte är individuella bokningar utan alla finns i samma lokaler, så det går att stuva om och flytta tider lite hur som. Phu!
Efter dagen var gjord mötte jag Smilla med fader på stan och jag och hon gick och handlade upp ett presentkort samt fikade. Himla mysig dag ändå, trots den brutala starten! Nu på kvällen känner jag dock att jag inte tog medicinerna, för nu tappade jag kraft, hjärtat rusar lite och jag påminns om hur jag mådde innan 2009, då jag fick börja äta levaxin. Det var ett helt annat liv det.
 
Nu ska jag bara ge hästarna mer vatten, släcka, elda och sedan bädda ner oss i sängen och kolla på något trevligt. I morgon kommer lillasystern hem på morgonen och vi ska ha en lång ledig helg! Yay!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0