Barfria två dagar

 
Två nätter har lilla Sigrid sovit hos sin far. Det har känts helt märkligt, vansinnigt befriande och skönt. Annars då jag inte haft henne har det varit för att jag måste göra något där hon inte kan vara med. Och alltså haft fullt upp tills jag kastat mig iväg för att hämta hem henne igen. Men nu, nu har jag vilat. Jobbat liite bara. Umgåtts med vänner, fikat, sprungit, ridit, pysslat med hästarna, sett dålig teve. You name it!
 
Två dagar med komma-ikapptid. Att jag vaknade i morse med ögonfluss är väl inget...
Dagen hade tänkt spenderas med ännu ett roligt besök men får se hur det blir. Jag måste fixa bilen som tappat alla lysen. Helst svart var det sist jag skulle köra hem från jobbet i mörkret. Fick blinka med varningsblinkersen och smyga för att se vägkanterna hela vägen hem.
 
Nu ska jag iväg, tänkte visa några bilder men det hinner jag nog inte nu.
 
Tjing!
 
Eller jo, några bilder blir det..
 
 
 
 

En sån där dag

 
Det har gått i ett jädra tempo hele dan.
 
Upp skynda skynda. Trötta som spöken med reumatism hasade jag och Smilla ner för att försöka hinna till skoltaxin. Sigrid sov och snusade lite till.
Kläder, frukost, mackor, fil, läseboken, frukten (satan det glömde vi) lapp om vaccination, grejer för helgen hos pappa? Pusskramhejdå!
Så smög jag ut och gav hästarna frukost i stallet och inne igen gjorde jag en kopp kaffe men hann inte smaka innan Sigrid vaknade.
Aj aj ögonen, sa hon. Hade ena ögat igenmurat igen. *Suck.
Hon var aningens varm men hade aptit och åt frukost självmant. Slevade Verum hälsofil i hög fart.
 
Så hänga tvätt, diska disk, gillra råttfällor (musbajs i sängen nu till och med..) packa saker, hitta nycklar, planera dagen, maila, sms-a, fixa fakturor, packa bankdosan som nån av barnen låst åt mig och ska in till banken.
 
Så på med kläder, ut, mocka, mata höns, täcka hästar, bära vatten, hitta rep, köra ut (pappas) fyrhjuling för att dra ut en ny höbal i hagen. Med Sigrid framför mig på hjulingen baxade vi ut kolossen, skar upp plasten (efter att ha sökt kniv) och vände upp den på rätt köl. De väger väl typ 400 kg de där asen. Men med bra grepp och djävlaranamma kan man tippa upp en själv.
 
Så ut med hästar, in och mata nu trött barn (mamma bäja mig) och tänka på lunch. Skalade äpple (kan sjääälv) och åt en halv klyfta, drack halv kopp kallt kaffe.
Så byta nerkissade kläder på "inte blöja mamma, vill inte"
Tog en lång teater-pepp-glad stund för att få i henne hostmedicinen. Det gick till slut och hon log stolt i stället för att känna sig tvingad.. : Mutad med kanelbulle och med medicinen i stark päronsaft.
 
Tvätta sig och byta om, packa handdukar, inse att massagekrämen är slut hemma, måste åka till massagerummet o hämta mer.
 
Jonas kom, bytte bil (fick låna finbilen) packa massagebänk, grejor, dator, böcker, fakturamapp osv osv. puss hejdå till Sigrid så fullt spett i bilen efter massagekräm och så i väg till jobb.
Bara in på skolan först och se om Smilla hunnit åka pga glömd väska.
 
På jobbet var det full lista så fem djupmassager senare kastade jag mig ut i bilen med bänk och en kasse tvätt för att åka till Sundsvall på svarta vägar i regnet.
'
Insikten om att jag bara druckit en halv kopp kaffe o ätit en äppelklyfta fram till halv sju på kvällen, sjönk in.
Genom dimman till övik och in på Max. De stripsen doppade i Bearnaise var ljuvliga. Halvdog lite där innan blodsockret kommit upp i nivå igen. Sprang över till macken mitt emot och köpte en liten godispåse in case of emergency.
 
Så vidare 16 mil till Sundsvall, tankade bil, som först hade låst tanklock (fatta noll) pga att jag råkade låsa bilen direkt jag klivit ut, så nu vet jag att centrallåset även låser tanklocket.
In till mamma och pappa som inte är hemma. Hämta gallerinyckel, in i bil, ner till centrum, in i galleri, hämta tavla, upp igen mot Haga, parkera, hitta rätt hus, ringa 118 för att hitta och komma in i porten. Halv tio nu.
Se sin tavla hängas intill de fantastiskt fina smakfulla tavlorna i lägenheten och bli lite stolt.
Signera lite böcker, prata lite i hallen, ut i bil, hem med bil, in i hus och KABLAM så hamnade jag på soffan.
 
Lite trött nu känns det som.
 
 
 
I morgon ska jag ta ner alla tavlor, gå på bank, åka till mormor, äta lunch, handla, lämna Smillas väska, köpa lucern, åka hem och så kramas med den här lilla sötnosen heela helgen!
 
 
 

Så var hon tillbaka

 
Den busiga med glitter i ögonen!
Efter en lång eftermiddags-sovning i vagnen medans Smilla och hennes kompis byggde trädkoja, vaknade Sigrid och var mer sig själv igen. Trött och ville sova mera först men då hon piggnat till nästan sig själv igen.
 
Hon har busat, cyklat runt inne, sjungit, bakat, bytt text på sånger med ett sjujäkla uttryck i ansiktet. Hon vet att nu gör jag om, vad säger dom nu?!
I stället för sången om humlan blev det om en mus.
-Jag fånga lilla musen i min hand, jag MOOSA lilla musen i min HAND!!
 
I kväll var hon sanslöst pigg och glad och sjöng En kulen natt och Imse vimse spindel om vartannat. Jag var rätt trött och nära djupsömnen då hon väl gav sig och somnade kvart över elva och då skulle såklart stallet mockas och hästarna in och lampor släckas och smör ställas undan osv.
 
Men nu, snart tolv får jag ju sova jag med!
 
En fin dag har vi haft. Jag har sålt böcker, mailat förlaget, lämnat böcker på lanthandeln som sa att jag nog fick komma med fler nästa gång jag sprang in (för att köpa musfällor...) och byggt trädkoja med barnen.
 
Vi har en gammal döende rönn längt bort i trädgården. Jag har kapat grenar varje år allt efterssom de dör och trädet är helt täckt av lavar och faktiskt skägglav med.
Så jag okejade att Smilla spikar i det.

Nu behövde de lite hjälp att såga brädor och så och huga vad skoj det är. Man blir som barn på nytt. Ungarna var helt impade över hur få slag jag kunde få i en spik på! :D
Nu har de ett golv och har själva byggt en hylla och lite pyssel. Nu är Smilla så stolt och entusiastisk att hon bara vill stanna hemma och bygga på kojan.
 
Jo, fick ett il av energi (kanske lite tack vare Treo comp) och bakade dubbel sats kanelbullar med. Där någonstans kände jag att nu börjar jag kanske ska sakta ner igen.
Det är svårt att hejda energin efter att ha varit genomtrött och med hosta och andningsbesvär en hel månad. Så vara sjuk med två sjuka barn i två veckor med febertopp i går. Så plötsligt i dag var det som att det hände något och allt rann av mig och energin kom tillbaka.
 
Gissningsvis var det att jag tvingat till mig hela EN timmars ridtid i måndags kväll och i morse klockan åtta.
Jag red ut på Nita innan jag började jobba och det behövdes. Det samt att det är tio plusgrader ute och märgen har tinat i kroppen igen.
 
Jag gillar inte alls kylan. Nu då det varit tio minus har hela kroppen låst sig. Fy och blä. Det känns hur mycket bättre jag mår då det är varmt, om än dimmigt och regn. Men regn gör mig ingenting. Då är kyla, blåst och hård mark värre. Brrr.
 
Nä, gonatt då!
 
Eller
 
No-natt tov-dott!
 
 

Bakterier...

 
Sigrid fick krupp. Hon hostade så illa att jag ringde och bokade tid på VC. Så blev hon bättre men så blev hon sämre. Så efter att jag hämtat storasystern från travskolan på kvällen körde vi till en bekant som är läkare och fick där Mollipect (stavning?) och kortison som vi tog med till Jonas som hade Sigrid under tiden.
Tur det för det behövdes! Annars hade jag nog velat åka in med henne så illa var hostan och andnöden bitvis. Vit i ansiktet blev hon med, lillstumpan.
 
I morse var jag med henne hos doktorn och då hade kortisonet förmodar vi, gjort hostan "lösare" och rossligare så slemmet släpper.
Sänkan var förhöjd så vi har med oss penicillin hem men tänker avvakta tills i morgon och se om hostmedicinen hjälper.
 
De har förståelse för våra avstånd tror jag, läkarna här. Som skriver ut "in case of" antibiotika. Skönt att slippa åka in igen om det inte vänder.
En gång gipsade jag om Jonas brutna tumme hemma vid köksbordet. För åka sju mil till stan för ett nytt gips är ju drygt. :P Ja alltså det var gipsat men hade gått sönder.
 
Nu sov lilla plutt en hel natt med bara ett par hostningar och har varit febrig men bättre i hostan i dag.
 
Jag är dock helt färdig av egen feber, hosta, ont i skallen och sömnbrist så det känns rätt välkommet om än lite jobbigt att Siggan sover hos pappa i natt. Det känns ju som alltid bättre att få vaka över sina små då de är sjuka. Men nu behöver även jag lite vila.
Jag och Smilla har plöjt en massa skitserier på Tv3 Play och nu badar hon. Lyxunge.
Jag sa -Oj vad jag är trött nu. Hon bara, men mamma gå och lägg dig då! Jag är så stor att jag kan bada själv, så kommer jag snart! ♥
 
Så nu ska jag krypa ner i sängen, blunda och lyssna till hennes plask!
 
 

Men ge er baciller!

 
Sigrids sjuka menar jag. I dag blev hon så varm och trött och hostade så torrt att hon kiknade och höll på att kräkas en lång stund. Så jag ringde sjukvårdsupplysningen som sa ring VC och boka tid. Jag fick tid i morgon bitti men VIPS, då jag lagt på sken barnet upp och slutade hosta.
Hon blev piggare och piggare och klättrade upp på sin stol och åt middag som hon inte gjort på hela veckan.
 
Hoppas det var sista rycket på bakterierna som hon kämpade bort nu så att hon får bli frisk. Jag blir ganska trött av att ha henne sådär både natt och dag. Hon ligger och klöser mig med naglar och tår på nätterna och kastar sig i sängen.
Nu då jag skjutsat Smilla till travskolan (pappan kör halva vägen så jag får lite tid för annat mellan lämning o hämtning) tog Jonas Sigrid så hon skulle slippa åka bil i onödan och DÄR.
DÄR såg jag ett ljus i tunneln av barngnäll och krav. Två timmars håltimme för mig.
 
Jag mockade och slängde mig upp på stel stressig arab med tjock rultig travare i ledrep.
 
Vi skrittade in runt byn och hem. HUR skönt som helst jag vill bara le så skönt är det att få lite skritt-takt i ryggmärgen igen.
 
En sak som hände under ridturen:
Det var rätt så mörkt, bara fullmånen som sken svagt genom diset. Den nya isen på sjön small och knakade och ibland lät den som gälla skrik.
Precis då vi skulle komma ut från skogspartiet innan sjön syns så sken himlen upp med ett eldgult flammande jättesken. Jag trodde reflexmässigt att helvete, ett plan störtar! Alltså det var som att något exploderade, flammade upp och kom mot oss från vänster på himlen.
Jag måste ha skrikit till och böjde mig ner mot hästhalsen och väntade på en jättesmäll som inte kom.
 
Så minskade explosionsflamman och jag såg allt "rinna ner" i skogen vid berget.
 
Hur coolt som helst! Det måste ju ha varit en rejäl jäkla meteorit eller något som kom in i atmosfären! Har aldrig sett något liknande någonsin!
Blev nästan lite religiös där ett tag! Mina tankar behövde ett stjärnfall av stora proportioner just i kväll efter allt sjukdomsskötande och känsla av att inte bli lyssnad på. (Av vuxna människor som jag talar tydligt till)
 
Nu ska jäntan hämtas snart så bara att klämma in sig i den nu kalla bilen igen.
 
Puss på er alla som köper min bok förresten!
Det är så fantastiskt roligt! :D
 
 
 
 
 

Hjälp!


Ni som är tekniskt bevandrade och jobbar med ritplatta, vad är bäst?

Jag suktar nu efter en ganska stor ritplatta men inte en jättedyr. Mitt emellan och hyfsat bra platta för en nybörjare som mest vill redigera illustrationer.

Törs inte köpa något utan input känner jag!


Nu ska vi gå och lägga oss...

 
 
What?
 
 
 
 
 

Hästmassage och feberfia

 
I går kände jag hur barnens förkylning började få grepp om även mig och skyndade till stan för att jobba med hästbehandlingar innan det blev omöjligt. Det är så skönt att jobba på innan en förkylning för efter är man ju så slut och svag så det tar emot att komma igång igen.
 
Jag lämnade även barnboken till en reporter på lokaltidningen för att förhoppningsvis få den recenserad så folk får nys om den!
Efter supergod Thailunch med reportern ilade jag iväg till stall ett och behandlade två söta islandshästar. Det är så otroligt roligt det där, att få träffa alla dessa hästpersoner och få försöka göra något för att de och ägarna ska få det roligare tillsammans. De flesta ägare blir glada av en glad bättre fungerande hästkompis.
 
Sedan var det ett kallblodssto som i jämförelse med de runda små islänningarna såg ut med som en sprintgasell. Alla tre var avsevärt mycket bättre än första behandlingen och sånt blir jag så glad och peppad av! Hoppas det ger utslag i träningen så ägarna får känna peppen med!
 
Då jag kom hem trött som en gnu och svängde in till Jonas där hans mamma med sambo var med barnen satt Sigrid som en het säck potatis i farmors knä. Hon hade blivit sämre igen. En hel vecka har hon varit förkyld nu. Vi åkte hem, åt Dajmglass och ostbågar.
Jag klämde i mig Brie och cider med en slapp halvslumrande Sigrid i knäet.
Hon sov mest hela kvällen, sedan bar jag upp henne för att somna på riktigt och då hände nått nytt.
-Då ne mamma, då nu! (Gå ner mamma, gå nu)
Sa hon. Jag trodde aldrig hon skulle gå med på att bli lämnad i mörkret men jo. Knäpptyst låg hon och vilade medan jag gick dit med babyvakten och sedan gick ner för att umgås med Smilla.
Lilla sov i sängen hela kvällen, vaknade då vi gick o la oss men somnade om efter en stund. Så vaknade hon fem på morgonen av igenmurade ögon. Jag torkade bort klägg och pillade upp ögon, gav henne lite Proviva och sedan sov hon till halv tio på förmiddagen.
 
Värsta maratonvilan!
 
Nu är hon piggare men jag förkyldare.
Solen skiner och jag skulle så gärna få gå ut och jobba lite på gården. Får nog vänta med det lite tills vi är friskare allihop.
 
 
Se vilken ful Amigurimi eller vad de nu heter. Virkad glass. Siggan smakade och mumsade och gillade den i alla fall.
 
 
Smilla som vägrar gå och sova...
 
 
Boken!!
Vill ni köpa så skicka ett mail till mig! martalindqvist@hotmail.com
 
 
Nu ska jag bada barn!
 
 
 
 
 
 

Vård av barn -idag igen

 
I måndags plockade jag med en rödögd sjukling hem från sin far. Så fick jag hem hostande tvååring. I dag -torsdag hade jag planerat att lämna den lilla på förskolan då hon var så frisk hela dagen i går. Men så vaknade jag av ett "Aj aj ögon" och tittade upp på en liten Sigrid med HELT igenmurade ögon.
Jag fick badda och torka skitlänge för att hon skulle kunna få isär ögonlocken alls.
Jahapp. Bara att hålla oss hemma igen då.
Smilla är fortfarande jätteförkyld men sitter och jobbar engagerat i sin mattebok under ett täcke i soffan.
 
Glad är hon i alla fall den lilla.
 
 

Den här devisen...

 
...lever vi alla tre efter här hemma.
 
Ibland blir jag frustrerad, ibland blir Smilla jättetrött på morgonen och ofta sover Sigrid över oss allihop på morgonen.
Men det tycks vara djupt inrotat i oss alla tre, att det är på kvällen det händer!
 
(Kylskåpsmagnet)
 
 

Hemmadag

 
I morse kom lilla skrutt hem från Jonas, snörvlig och lite febrig. Smilla var liite bättre men hade tydlig ögoninflammation, snuva, hosta och hela kittet. Så vi har haft en hemmadag.
 
De var inte sjukare än att de orkat leka så många papper har blivit klippta till konfetti. Många kluttar saltdeg har spritts runt nedervåningen, många utklädningar har demonstrerats i trappen och många glas smoothie har förtärts.
 
Nu väntar vi på Jonas och Siggans farmor som ska komma på middag. Sigrid dammsuger just nu, och ropar LÄÄLP MEEJ
 
Det var sladden som inte ville åka in..
 
Jag har tvättat, tagit ur sängar. Vikt tvätt, dammsugit, diskat, gjort fiskpinnar (egna, ett jädra pyssel) och nu en paj.
Har tänkt frossa i husmorsarbete i dag för att kanske få tid till något jobbaktigt i morgon.
 
Jo, jag hann måla lite på ett porträtt med under tiden ungarna geggade ner hela köksbordet med saltdeg.
 
Åter till spisen!
 
 

Äntligen hemma!

 
I dag hade jag ett par grejor att göra innan jag kunde åka hem. Till slut höll jag på att börja smågrina av hemlängtan och gick runt på stan och bara muttrade hum hum hem hem.
 
Grejen jag gjorde var bland annat att prata med en bokhandlare vilket gick bra. De ställde sig genast och klickade hem tio ex av boken för att provsälja och pratade om signering och jullansering och annat kul!
Jag bara; Jag kommer!
 
Så släpade jag tavlor till telias konstklubb för att visa upp lite alster och kanske bli vald att medverka på deras konstlotteri. Det får jag veta i november nån gång. Kul att det händer lite saker!
 
Nu sitter jag ÄNTLIGEN hemma i soffan med Smilla som jag plockade upp i stan hos farmor och farfar. Hon skulle ha kommit hem efter skolan i morgon men är sjuk. Nu ligger hon under en tjock filt och babblar oavbrutet och glatt trots röda ögon och snörvel.
 
Nu är hästarna inne i stallet, hönsen pysslade med och vi ska få sova i egen säng!
 
Njuuut!
 
 

Min vita springare

 
Den här målningen, ca 150 cm bred, fick åka hela långa vägen till USA! (Ihoprullad..)
Den ska hänga hos cowboyen och countryartisten Pete Martinez! Det känns ungefär hur roligt som helst!
 
Hans musik finns inte på Spotify, men sök på Itunes och lyssna!
"I would for you" är najs.Och jag ser fram emot att eventuellt få höra en låt som han skrev i Kärrsjö. Sviinbra där och då, spelad live. Vore jätteroligt att få höra den färdig och inspelad.
Jo, jag gillar country.

Här är pållen som åkt över atlanten för att bo i Denver, Colorado.
 
 
 
 
 
 
 
 

En dags semester

 
Jag har haft en hjärndöd kväll i går och dag i dag.
Jag har kollat på inspelade avsnitt av "En man och hans fruar" (Polygamister i Utah) "Bridesmaids dress-disasters" (Amerikanska brudar som bråkar om fula chiffongklänningar i en enorm butik) samt "My big fat Gypsy wedding".
 
Jag baxnar över all dålig teve men kollar vidare helt slut i kroppen. Ryggskottet är nästan ok, kanske tack vare all självbehandling i form av knak och sprak-töjningar och konstiga stretchpositioner.
 
Idag åkte jag och mamma ner till stan, gäspade oss in i en butik och handlade en jacka, sedan klämde vi varsin räkmacka med kaffe och gäspade hem igen.
 
Nu ser jag ett till knäppt teveprogram i väntan på mat. Det är en ganska välbehövlig vilodag det här.
 
 

Vernissage

 
Så har jag stängt igen galleriet, ätit världens kanske godaste pizza på Jop´s krog och nu klämt en halv prinsessbakelse hemma på Katarinavägen.
 
Ungefär såhär såg det ut i galleriet innan första besökarna kom:
 
 
 
 
En sak som jag var lite nervös över var reportern som såg glad och gullig ut men skrev så tyst och eftertänksamt i sitt block under tiden jag ställde upp tavlor och bar från bilen i går.
Men oj vad glad jag var efter att ha slagit upp morgontidningen och läst recensionen!
 
Så roligt alltihopa. Bara njuter av hela gallerigrejen. ♥
 
Här är tidningens recension:
 

"Märta Lindqvist är uppväxt i Sundsvall och gick bland annat konstskola i Uppsala innan hon flyttade till Kärrsjö utanför Örnsköldsvik, där hon bland annat arbetar med illustration - till exempel av barnböcker - sköter hästar och målar.

Att hon är teckningssäker syns i de målningar hon nu visar hos Galleri Granen. Hon har också ett naivistiskt drag, som i den roliga och effektfulla "Kor på grönbete", där såväl kor som träd är höljda i färgade ljusgirlander som också kan vara en prickad gång som i ett tärningsspel.

De bilderdär hon sökt ett visst motiv hör inte till dem man fäster sig vid. I stället dras blicken direkt till dem där hon blandar tekniker och bygger in flera dimensioner och gåtor, till exempel genom att kombinera ett målat motiv med något tecknat inslag.

"I min trädgård" är en av de vassaste målningarna i utställningen: huset är återgivet med stänk av äldre fotografi, exakt avbildat men aningen blekt och utsuddat, och i trädgården sitter konturtecknade människor vid ett bord. Här vet man inte vilken dimension som är den verkliga, huset som håller på att försvinna in i glömskan, eller människorna som inte är solida.

Här finnsdet öppna, nästan stiliserade kvinnoansiktet där vita fläckar tycks flyga omkring och störa. Och ännu intensivare är den obetitlade bild där man långt inne i bakgrunden skymtar ett hus och i förgrunden diverse figurer: ett par som kelar, ett som ser sig omkring, en kvinna som räcker ut tungan och pekar mot huvudet. Är det alla de som bott i huset som träder fram som vålnader.

Gåtorna fångar också upp det avbildande och naivistiska så att resultatet får en stilsäkerhet - och inte minst det som är konstens livsluft, lekfullheten."


Susanne Holmlund, Sundsvalls Tidning
 
 
 
Jag bara, tjohoo!
 
 

 
 
 

Ryggen var med mig

Men hu vad trött jag är nu.
Att packa alla dessa kläder, tavlor, grejor och fixa gård och djur med ryggskott och förkyld liten Sigrid som öppnar neccesären och målar kinderna med eyeliner..

Resan kärrsjö-Sundsvall tog två timmar blankt. Sedan snabblunch innan möte med reporter och kånkande av målningar i sundsvallsblåsten ett kvarter.

Nu är allt klart och jag får sova. Men nu verkar röven ha fastnat i soffan framför Skavlan.

Det blir en natt utan knubbiga barnben slingrade kring kroppen och små knytnävar som fäktar till i sömnen. Kommer välkommet!


Phu, men vad roligt det här är!


Jääääs

Volvon gick igenom!

Och jag har fått ryggskott. Jippi. Det har jag verkligen tid med!

Hittade förresten en klänning igen på loppisen. Kul!
Hoppas jag inte är helt orörlig i morgon bitti!


Volvon rullar

Efter att ha stått stilla hela vintern och sommaren har jag nu fått min bil reparerad så jag kan använda den igen. Sugen på att få den besiktad och godkänd så fort som möjligt reggade jag mig på kontrollbesiktningen för en kötid då alla tider närmsta veckorna var fulla.
Vips så dyker det upp en tid i morgon bitti klockan tio. Jippie sa jag. Så gick jag ut för att städa ur den lite såhär på kvällskvisten då barnen somnat.
 
Inser att bakluckan gått i baklås samt att en stänkskärm ju lossnat i vintras. Jag gissar att besiktarna vill kunna öppna bak för att se trianglarna och att stänkskärmar är nått man bör ha. Skärmen låg i bilen då jag såg den hänga löst och kunde rädda den. Nu med hjälp av hovslagartång, skiftnyckel och rostspray fick jag dit den i mörkret. Mest på känn och tanken "hur i helvete fick jag dit den där skruven!?"
 
Egentligen bara med en skruv som drog fast på riktigt pga rost, men den sitter där!
(Klapp på axel)
 
Nu ska jag ge Lasse med mat då han surade inifrån stallet över att jag smög runt och kanske kom på att han behöver mer hö. Gnäggar mullrande gör han i alla fall.
 
Sedan borde jag nog sova. I morgon ska jag besikta bilen (i stan, så två och en halv timme lär gå bort..) jobba med massage på fabriken på em, gå igenom tavlorna, rama en till, packa dem i bilen. Prissätta, döpa en del, skriva något om dem, kolla visitkort, packa kläder, planera för hästvaktande och så på fredag dra till Sundsvall för utställning.
 
Och så är Siggan förkyld. Hoppas på flyt och energi!
 
 

Ny ordning

 
Nu med en helt tom dator känner jag lite skräck inför att fylla den med skit. Så nu har jag gått igenom en del av alla filer som snabbt räddats huller om buller in på stickor och diskar.
Nu håller jag på att tömma kamerans minneskort som innehåller en hel del raderbart men även en himla massa fina sommarbilder!
 
 

Klockan tolv

då händer det. Den lilla somnar.
Det börjar bli dags att begränsa hennes sovande på förskolan.. Hon håller låda med högljudda sånger, klappande i händer och babblande till runt elva halv tolv och i kväll ända till fem i.
Trots att systern somnat för länge sedan och jag ligger som en död intill i mörkret håller hon på.
 
Nu ska jag ut och fodra hästarna och hade ju tänkt duscha och tvätta håret. Blir ganska sent såna här dagar innan jag får sova. Phu..
 
Förresten, måste fira att datorn är hemma och igång! Höll på att få gråa hår i fredags då jag fått hem den och det inte gick att komma åt internet, men efter en ny fabriksinställning i går så lyckades jag få den att vilja ha kontakt med omvärlden igen!
 
 

RSS 2.0