Trender och ideal

Jag kollade på det här programmet nyss.

Skönhetsbubblan

Jag vet inte vad jag ska tycka.
Först känner jag men hallå, skärp er! Ni är lurade! Vilka idiots som skär i kroppen för att bli smala. Speciellt då det handlar om kroppsdelar som tänjts och ändrats pga graviditet och amning.

Men så tänkte jag, alltså, jag ska nog inte säga så mycket! Nog har jag vantrivts med att vara stor och tjock och orörlig som gravid.
-Även om själva tillståndet är en positiv upplevelse då det leder till ett barn. Men ändå, så jäkla roligt var det inte att gå från smal och rörlig till tjock och stor.

Men, jag har ju vetat att efter en ganska kort period kommer jag återgå till nästan samma som jag var innan barn, tack tack generna!
Det har känts lite störigt att två ynka kilon hängt kvar på kroppen och gjort favoritjeansen trånga och bökiga att ha.
Jag vet inte hur jag skulle tackla det om jag gick ifrån att vara smal till att se ständigt gravid och pösig ut. Jag vet inte det!
Jag tycker det är superfint på andra, jag har aldrig tänkt en tanke att någon annans kropp skulle vara fel eller ful, never ever! Inte då det kommer av en graviditet med de förändringar som kan komma!

Men själv, själv har jag ju en egen kroppsuppfattning som inte riktigt stämde med gravidgrejen. Även om man får trevliga attribut som bröst och fint hår för några månader. Håret föll iofs av efter ett par månaders amning så det var kortvarig skönhet.

Jag gissar att det skulle vara lättare ändå för mig att acceptera att förändras jättemycket då jag aldrig haft så speciellt tunga issues med kroppen, förutom att 42-or är jäkligt opraktiskt som kvinna.
Men är man en kvinna som lagt det mesta av sin självkänsla i kroppen då kan det vara ett för stort steg att lyckas trivas i en helt ny kropp.

Undrar vad som kan göras för att förändra det, man måste ju styra om hela skönhetsbilden och lyfta upp en normal kvinnokropp som fött barn som det "rätta" och det vackra, eller rättare sagt att det inte spelar roll hur man ser ut.
För fi fasen vilken fälla att få barn annars, som det verkar vara i dag. Att man på något sätt skulle förlora sin skönhet och sitt värde som kvinna av att få lite mer mage och tommare bröst.

Snacka om att köpa ner sig helt, förutom hela jämställdhetsfällan med att tappa pensionspoäng och lön pga att man tar hand om sina barn. Dessutom ska man måsta lägga fritiden på gymmande och PT´s och om det inte räcker till lägga stora summor på att skära till sig.

Brr. Kan inte säga att tjejerna är dumma i huvudet, utan mer att det är en obehaglig trend och dåliga ideal nu. Det tycks väga tyngre att vara snygg än att jobba hårt och vara bra. Bra, snäll och klok.

Men idealen är ju här och jag är ganska glad åt att mina gener passar hyfsat in i idealet, för jag vet inte riktigt hur lätt det skulle vara att byta kropp och måsta finna sig i att se ut på ett sätt som "samhället" påstår är fel och fult.

Kanske man ska göra ett förstamajplakat med en normal kvinna på.
Hejja mammakroppen likssom!


Vårdag på bonnagården.

Nu ska jag skaka runt hjärncellerna och minnas vad vi gjort.

Först satt jag med en halvgnällig Sigrid på armen och målade en skiss med frukosten framme halva förmiddagen. Sedan kom Kristina och vi tänkte upprepa gårdagens prommis runt sjön med barn och häst. Efter en stunds försök att komma igång gick vi ut, peppade på ridning och frisk luft!

Jag mockade lite fort och gick ner i hagen. Hästarna spanade under lugg på mig då jag slängde handtaget till eltråden på marken.
Jag började gå dem till mötes, och Lasse stegrade sig och satte av i galopp. Hoppetihopp i full fart. Jag följde efter och låtsades leta Nitas sko som ligger där någonstans.
Tjohopp så vallade han Nita runt mig och ut ur hagen.

Uppe på gården satt Jonas, Kristina och Sigrid och solade och fick se skådespelet hästar i full jäkla fart som rejsar upp och ner för vår trehundra meter långa väg. Upp och ner, med höga bocksprång och stegringar.

Till slut fick jag in dem men då hade Lasse klivit av en framsko och jag ledsnat.

Vi städade lite i stället.
Och spontanslaktade två hönor. De två elakaste.
Fy alltså, men jag tänker som så att ska jag äta kött måste jag kunna vara med och avliva dem. Åtminstone se på.

Jag plockade upp dem (svikare där va, jag gör dem tama och så tar jag livet av dem) och gick ut, vred ansiktet åt sidan, gjorde en grimas, blundade och sträckte fram hönan. Tjoff så slog Jonas den i bakhuvudet för att bedöva den. Sedan ska man lägga hönan på en bräda och avlägsna huvudet.

Till min förvåning som trodde att de skulle slappna av och bli avsvimmade började de flaxa och sprattla som dårar av slaget, för det tog så bra att de tvärdog och fick dödsryckningar.
En av dem kutade iväg då jag lagt ner den för att hämta nästa, garanterat död. Whiiee hörde jag, den springer ivääg!

Fi fasen vad obehagligt!
Men fort gick det, och då de var döda kändes det som annars då jag varit med om avlivningar- Som ett vacuum.

Lite som att det utrymme de tagit mentalt blivit tomt, de var borta mer än fysiskt. Ganska märklig känsla. Men samma sak var det med Trollet, ponnyn, då han togs bort.
Jag väntade mig ett stort obehag efter själva avlivningen men det kom som ett stilla lugn över hela gården. Precis som ett vacuum!

Jag tänker också att djur ska tas tillvara, äter vi kyckling så varför inte höna!? Jonas plockade dem och jag tvingade mig att ta bort lite fjädrar också men hövva vilken obehaglig känsla att dra lös fjädrar! Brrr!

Nu puttrar en hönsgryta på spisen, bara med bröstbitarna. Det blir inga friterade hönsfötter eller stoppad hönshals här inte. Inte i dag i alla fall!

Sedan har jag skott av hästarna helt och raspat till hovarna. Jag och K hjälptes åt att mocka ligghallen med stora gula traktorn intill öppningen och spåna upp lite. Så nu ska hästarna få vara ute mer. Jag vill att de ska kunna sova rent och nu är det fint där igen!

Nu ska jag bädda rent åt mig själv tror jag!
Gonatt!!





Mitt i nöjdheten

sitter jag och blir helt förkrossad.
Jag letar bilder för att ha som förlaga till ett bokomslag och genom bildgooglandet har jag hittat så jävulskt hemska historier och bilder.

Det är hemskt att sprida otrevligheter men alltså, det finns där ute och det är bara av en slump och hål i min mentala internetbrandvägg som jag fick syn på allt hemskt just nu.
Medan solen skiner in och min bebis sover en stund.

Det handlade om Kina. Om hur en gravid, kanske ganska glad flicka i Kina stoppades på gatan. Efterssom hon inte hade ett förlossningstillstånd, som man visst måste ha med deras enbarnspolitik greps hon av polis och fördes till sjukhus.
Där tvångsaborterades fostret.

Bara där började tårarna rinna. Nog jävligt som det kan för en kvinna vara med abort av fri vilja.

Sedan stod det att en sköterska kom med fostret och krävde den unga flickan på pengar då sjukhuset tvingats till utgifter för att "ta hand om barnet". Hon hade inga pengar på sig så hennes barn lämnades, liggande intill henne på sjukhussängen, på en gul plastpåse, för henne att ta reda på.

Fostret var SJU månader gammalt.
SJU månader.

Jag fattar inte, hur jävla sjuk är världen.

Fy fan, jag tappar all respekt för Kina.




Lycka är..

Att ta sig fram för egen maskin!
Och att kunna sitta själv och leka.
Nu är det roligt igen att vara bebis!








Men lycka!

Jag har längtat efter en ridtur så länge nu. Men med sjuk Sigrid och en massa jobb för fadern har det inte blivit av. Men idag gick jag och kristina en tur runt sjön, jag gick inte utan åkte på Lasses rygg!

Sigrid åkte vagn och jag red och det var en bra kombo! Lasse blir så lugn av att ha sällskap och är inte lika på tårna framåt!

I början kändes han ganska slö och stel. Tråkig helt enkelt, som en trött arbetshäst som bara kan vagga fram.
Men på andra sidan sjön hittade han sin ridhästväxel och hade vaknat till i kropp och själ. Han växte, mjuknade och blev riktigt rolig!
Uppför långbacken ville ha galoppa. Jag ville inte för han brukar vara lite lätt i baken stela dagar. Men efter en stunds sviktig trav tänkte jag galopp och satte till höfterna i galoppläge och plopp så satte han sig i en mjuk rullande lugn galopp.

Då försvann all känsla av arbetshäst och fram kom den eldige tjurfäktarlusitanon i honom! Halsen blir som ett vagnshjul, kroppen kort och galopptakten som ett långsamt -klopp-etti-klopp i stället för den annars så vanliga kulsprutetakten.
Han är ju travhäst i grunden och sådan galopp ser jag som en ynnest, en bonus som jag aldrig trott ska finnas i honom.

Jag satt rätt upp och ner i den spanska Marjomansadeln med högerarmen hängande slött efter sidan och hästen som en Working equitationmästare. Kändes det i alla fall.. Som att jag hade kunnat sätta ner en "Garocha" i marken och börja lattja runt i cirklar i galoppen,. Sjukt roligt och skönt att få vara med om, så länge sedan som det var jag red "på riktigt"

Han var rätt svettig då vi kom hem, men glad. Glad och stolt.
Båda fick en rejäl borstning då Siggan sov ännu och nu ser det ut som man slaktat en isbjörn samt en grizzlybjörn i stallgången. Pälsfällning är bara förnamnet!

Slänger in en bild på min vackra travare i dressyrkläder.

Bodbäckslasse
f.98
e. Braute u. Horgen Lassie
insprungna pengar 545 750 kr
Rekord
29,0k 25,8m *27,1l 27,2ak *26,2am
Segerprocent 23% Platsprocent
44 %



Nu lever vi på gamla meriter, men känner sug att bygga upp nya, utan liten vagn efter.

Den här sviten tycker jag är rätt sjysst, i hans ungdoms dagar, som tre och fyraåring!
Kolla där mitt i, då han vann hundra tusen riksdaler, hundra tusen, i ett lopp. Det är inte illa pinkat alltså!
Man kan säga att han gjorde rätt för sig.
Det gör han ännu, så glad som jag blir av att ha honom!

020830-1
5/2200 2 28,4 24 - - Melander Micael 17 500
D 020811-2
1/2220 4 29,5 64 - - Melander Micael 5 000
U 020723-9
2/2200 1 29,8 40 - - Melander Micael 35 000
Bs 020702-7
11/1640 5 27,2a 86 - - Melander Micael 11 250
Bs 020624-5
5/1640n 1 29,8a 17 - - Melander Micael 20 000
020617-9
1/1680 4 29,0 32 - - Melander Micael 6 000
B 020530-7
9/2140 str, hosta - - Melander Micael 0
D 020511-3
4/2140 r1 28,8 77 - - Melander Micael 100 000
Bs 020422-8
1/2160 1 31,3 29 - - Melander Micael 20 000
Bo 020411-8
2/2180 3 31,9g 18 - - Melander Micael 10 000
U 011026-1
1/2200 3 33,3g 14 - - Söderholm Krister 10 000
U 011016-1
3/2180 2 33,4g 14 - - Söderholm Krister 15 000
Bo 010830-1
2/2180 1 31,2 16 - - Söderholm Krister 35 000
D 010826-5
8/2140 0 31,5g 594 - - Söderholm Krister 0
D 010812-6
9/2140 3 33,4 439 - - Söderholm Krister 8 000
Bo 010712-1
3/2160 1 36,0 26 - - Söderholm Krister 25 000
Ly 010703-1
1/1680 1 36,2 33 - - Ahlqvist Jörgen E 5 000
D 010520-2
1/2160 r0 39,3g 131 - - Osterling Staffan 0
Bo 010501-1
1/1660 2 37,9 21 - - Osterling Staffan 17 500
H 010416-1
8/2140 4 36,8 564 - - Osterling Staffan 5 500
010408-1





Shoppi shoppi i Öschösvik.

Jag hade ett ärende men ack så viktigt då levaxinet nästan var slut men förutom apoteket så var det inga tråkiga måsten som kunde hindra oss. Så jag, Sigrid och Kristina släntrade runt på stan några timmar och hade det trevligt.
Siggan försökte med dyk ur vagn ideligen så nu blir det sele på hädanefter!

Jag skulle inte köpa något egentligen men inne på Gina Tricot ropade en chockrosa väska på mig. Den viskade att den kostade hälften av vad den hade kostat och var precis vad min gråa uppenbarelse skulle behöva.
Den sa sig kunna rymma många blöjor och bananer så efter en stunds studerande av tråkig mamma i svart och denim med lysande rosa väska i helfigursspegeln slog jag till. Har faktiskt inte ångrat mig ännu!

Here it is, bild lånad från nätet.



Sedan blev det röda Tretornstövlar åt Smills som hoppar i varje vattenpöl som barn bör.
Jag blev mest exalterad då jag kom på att jag fått Jonas födelsedagspresent blomstercheckar att förfoga över så det blev mer shopping.

Tre kryddor, Rosmarin och två Timjan i olika nyans plus två rejäla Mårbackor, då mina gamla tappra dött för mig. (Det grämer mig nått jävulskt.. )



Nu har övertaggade bäban somnat i min famn, nacken och axlarna krampar nästan av allt kånkande i kväll så nu blir det sova av!

God fredagnatt, vart ni än må vara!



Minnesnot

Gick promenad med Zita idag igen. Fort som tusan med barnvagn i lera och regn.
Här ska sövas barn tänkte jag och gick, tänkte Lanefeldt med röven och tog i så benen sved, för att förena nytta med nytta och nytta med pina.
(Borde jobba igång konditionen lite nu)

Men barnet somnade inte alls, kanske för att jag klickade med klickern ideligen. Men det var väl detsamma, är man sjuk så är man.

Zita skötte sig finfint! Gick fot då jag ville, svarar på kommandot "nära" genom att lufsa inom ca tio-femton meter i dikena och på vägen.
Hon kommer i fullaste fart och sätter sig med huvet på sned efter ett klick och ser nästan söt ut!

Har inte rymt alls idag. Hej svejs vilka framsteg...



Bjuder på en bulle så länge.
Natt natt!


Phew, denna förkylda bebis!

Nu ska jag göra försök nummer tre på att göra klart ute.
Jag lyckades mocka och ta in hästarna med en tröstpaus i mitten men då jag var på väg efter en höbal hörde jag hur hon grät genom rutan (pappa duger inte säger hon) så jag fick avbryta och gå in igen.

Det regnar stora droppar ute och känns vårigt. Jag älskar doften av blöt vår. Man riktigt ser hur regnvattnet sköljer bort snön och mjukar upp den frusna marken.
Snart snart kommer den bästa tiden på hela året!

Nej kanske jag ska smita ut igen nu, innan bäbans täta näsa gör att hon vaknar igen!?
Nyss låg hon fastklamrad kring min hals, snorade på min kind och pillade på mitt öra. Så nära som man bara kan komma vill hon vara.
Till slut somnade hon med örat mot mitt hjärta och ena handen pillandes i sin egen nacke. Det är inte ofta hon ligger sådär tungt och lugnt i famnen, så jag njuter lite, trots att det beror på att hon är så trött och förkyld.

Hon kan ju inte äta på grund av nästäppan så i dag blev hon lite trött och loj av hunger. Så hon fick dricka välling ur en plastmugg. Slurp sa det så fick hon energin tillbaka och for omkring och lekte en stund med ett leende på läpparna och blanka ögon.


Scannar..

Jag har svinkort batteritid i datorn sedan jycken bet av laddsladden och vi köpte en ny. Den laddar bara till tio % tyvärr.
Såatt det blir ju såå jobbigt att dra ur sladden för att bära datorn till scannern och scanna teckningar. Men nu gjorde jag det. Ty foton av teckningar är ju inte så roliga alla gånger.

Tips, högerklicka och öppna bilden i nytt fönster för att se dem i full storlek.



Jo jag glömde, den där sista, den är ju gjord efter veckans



"Morgon"

På morgonen kan jag ibland stå och beundra mina två flickor. Systrarna.
Ibland så vackra att det svider till lite i hjärtat.

Den lilla så liten och den stora så klok och fin.

Men just nu står jag sällan och beundrar dem i morgonljuset. Utan väcks varje dag av den lilla som klöser mig i midjan, sparkar mig i revbenen och sliter i håret.
Eller så kommer den stora inhoppande och trallar högt så alla ofrånkomligen vaknar.
Men det är några av många sätt att vakna, alla med sin egen charm!




Den här veckans Torsdagstema är bestämt av Stina.
(Som ser ut att inte blogga nu..)



Det tar sig!

I förmiddags kom Jonas hem och började lägga en helande hand på vattenledningarna. Nu är det som går att byta nytt och förhoppningsvis kommer de hålla ett tag framöver.

Smilla gapade stort då jag sa att Jonas var instängd i källaren, där han bytte rör.
"Får han komma ut om han vill mamma??"

I kväll har vi gått en promenad med hundar och Smilla på cykel. Med klickern i högsta hugg och godis i fickan hade jag kontroll på hunden hela vägen. Nästan.
En bit då hon kom för långt fram jämsides med cykeln fick hon upp ett spår och drog iväg en bit men stannade fint då jag vrålade till.
Där är klickern kanon för det blir en så kraftig positiv förstärkning och hon kommer glatt skuttande och sätter sig för att få en godis med lysande ögon.
Hon gick fot ganska långa bitar och lufsade nära oss. Hur skönt som helst om det fortsätter bli bättre och bättre. Då känns det ju nästan lite kul att gå med hund.

Zeiss var sjukt stressad över att måsta gå fot då Zita fick gå lite hur som helst.

Sedan har vi firat födelsedagsbarnet som blev 35 med resterna av tårtan från i måndags och ganska många paket!
Siggan firade med att bli snorig igen och hostar i sin säng. Kan det ha berott på alla små barn som klappade på henne i måndags då vi besökte skolan tro??

Nej nu ska jag rita lite, och sippa på ett glas vin tror jag bestämt!

Här är en teckning som Kristina fick på sin födelsedag, av henne och Zeiss.




Klick

I dag fick jag ett infall och tog med klickern som jag köpt och lagt i ett skåp. Jag tog Siggan på magen i sjalen och fyllde hennes hoodie med hundgodis. (Hade inga fickor själv)

Zita visade talang för det där med lydnad tycker jag nog, amatör om ens det som jag är.

Jag fick en nyckelring av Kristina med Zita i åtanke häromdagen:

 

Men jag tycker nog hon var duktig!

 

Hon greppade det där med klick-belöning och slog knut på sig för att lyda fort.

Vi tränade lite gå fot, ligg, sitt, stanna och inkallning på vägen ner till skoltaxin. Väl hemma blev hon kanelbulle i soffhörnet, helt slut.

 

 

 


Tränar teckning.

Egentligen tar det emot att göra sådana här bilder. De känns "gjorda" och lite opersonliga. Alltså inte likt mig personligen kanske det är. Då menar jag likt det jag brukar göra och själv vill se.. jaja, blabla..

Men jag ville rita av någon helst snygg och intressant och så fick det bli.
Och allt är ju gjort men inte precis exakt på samma sätt...

Pennorna inbjuder likssom till att knåpa med hudtoner och nyanser. De är rätt skojiga faktiskt!

Först "Konstgreppskarin" med sin snygga klohatt och sedan "Elsa" med prickig halsduk.

Ännu en gång har jag slarvat med tecknandet och fått fel proportioner och placering på saker men shitt the sejm för den här gången också.
Ska bättra mig där, träna mer med stilleben kanske.



Material: "Blå blocket" Promarkers och lite Staedtler fineliner.


Äntligen lugn.

Senaste dagarna har rusat lite. Rusar gör de då jag är för trött för att hinna med..

I går kväll då vi sagt, nä nu går vi å lägger oss va?! Så blev det svart. Huvudsäkringen hade löst ut. Då blir man lite småsmygigt nervös och tänker vart är det kortis nu då??

Till slut hittade Jonas problemet, som var större än väntat. (Efter att vi dragit ur avfuktare, tekokare, bilbatteriladdare osv.) Nere i matkällaren under köket sprutade det vatten, hetvatten från pannan. Jippiehoo, vad kul!
Dessutom var det sent och Jonas som ju är bevandrad inom de flesta husområden skulle åka till Ulvön tidigt morgonen efter för att introducera folk i arbete.

Men efter att ha tagit en livlina (ringt en vän tillika rörmokare i byn) gick det att stänga av det flöde som läckte. Undrar hur mycket hetvatten som läckt ut hittills.. Det tycks som om det här värmesystemet är lite dumt gjort och nu har rören nått sin livslängd i förtid. De är uppnötta inifrån pga för högt tryck i cirkulationen och när som helst kan det börja läcka ut ett litet hål till.

Så i dag har vi varit utan varmvatten och först i morgon kommer ingenjörn hem och kan börja laga rör. det känns lite jobbigt, men tanke på att rören kommer in i huset i en kulvert. Läcker det där med tro?

I dag har jag haft en bra fin dag med tjejorna. Så klart missade jag den enda tid jag hade att passa på hela veckan, skolsköterskekontroll i dag. Men hon ringde och jag kastade in Siggan i bilen och hann dit!
Smilla har perfekt hörsel och ser "för" bra.

Nu i kväll har vi haft ganska jätteroligt faktiskt, det blir jag lite fascinerad över ofta nu. Hur roligt det är med barn och hur stimulerande det är att haka på och se vad det blir av. Nu då jag inte är utarbetad och blind av trötthet på kvällarna blir det en helt annan sak.
Tjafs och krångel rör mig inte i ryggen, inte på djupet som förut. Det är inte mycket som kan tränga över stresströskeln. Bara då vi måste iväg och passa tider och allt jäklas, då kan det bli jobbigt, men aldrig så det sitter i.

Vi tre under kvällsfikat..



Siggan blåste snorbubblor stora som sitt eget ansikte tills vi skrattade på oss!

Efter en massa skådespelartalanger framför kameran gick det rätt bra att gå och lägga sig!



Men jag vill inte alls gå och lägga mig!
vill inte ta in hästarna heller, trots att allt är klart i stallet. Jag är sur och grinig över snön och slasket. Det är deprimerande och oinspirerat.
Jag vill sitta kvar här i soffan bland alla pennor och dricka téet som visst kallnat.


Söndagsstök och bök.

I dag har Siggan bara eskalerat sitt gnäll. Hon har som jag tror fått högre bulor i underkäken och kanske ska de där förbenade första tänderna spricka upp snart. Hon verkar vara störd både i magen, munnen och humöret.
Hon testar rösten och vrålar rakt ut utan att låta direkt jättefrustrerad. Men höras ska hon verkar det som.

I dag har jag haft en sån där trött typisk "innan värmen" -vårdag.
Trött, stel, less. Jag hatar den där snön som kom. Inte bara den första decimetern utan den här sista extra decin med blöt, hal, tung snö också. Jag blir så förbannad av att gå ut att jag helst inte gör det.

Samma visa varje år, jag gillar inte att våren kommer och retas en dag eller två för att sedan dra sig undan i tre veckor med slask och kyla.
Hövva!!!

Vi har hämtat två lass hö i veckan och det sista i dag, sedan har bonden slut. Jag får hoppas på bra grästillväxt så det räcker en bit in på sommaren.

Hönsrapport: De fem bruna Lohman har blivit körda på porten i väntan på avlivning. Jag var sjukt nära att ta dem själv i går. Jag vässade till och med yxan, gick ut och gjorde i orning för slakt men då vaknade Sigrid och jag fick skjuta på händelsen.
De hade plockat den fina lugna svarta hönan i går så hon är helt fjäderlös kring halsen och så där går det ju inte att ha det! Jag kan inte stänga in unga och nya höns i det där gänget och se på hur de blir plågade och pickade!
En brun kastade sig över Kråkan då den smög sig ut i stora delen av hönshuset. Jag blev stortokig på den och bar ut den till sommarhuset och där får de sitta allihop. I morgon kanske vi tar dem..

HA!
Där var första gången jag kände att ordet "hen" har en användning! Då man pratar om icke könsbestämda djur! Kråkan är en hen ett tag till innan jag kan veta vad för slag det är.


Här ska jag slänga in en bild på mig i somras, för att peppa upp humöret lite i snöslasket.
Men, var jag inte höggravid i somras??
-Jo, det var jag, men på en sandstrand kan man ju gräva en djup grop för sin enorma mage och få sola ryggen lite!









Hobbysar

En tjej frågade om vad folk har för hobbys i sin blogg.
Hm tänkte jag, jag har ju en hel massa hobbysar, så många att det inte får plats. Ibland tänker jag (vi) att vi behöver ett större hus för att få in alla grejer.

Jag gillar att odla, men fönstren är fulla. Inte en kruka till för plats om de inte ska dö mörkerdöden.

Jag gillar att rita, det kan man göra på liten yta, men sakerna ligger ohjälpligt framme överallt för att då är det roligare att sätta igång!





Resten av hobbysarna orkar jag inte leta bilder på men de innefattar hästar, symaskiner, tyger, kameror, målarlådor, målardukar modell stort, verktyg, brädor, bondgårdsdjur, trädgård, grönsaker, matlagning, bakning, låtsasbondebestyr och en hel massa mer.

Lite svårt blir det att få rum med allt och hålla ordning!

Men mottot får lyda "Kreativitet framför allt!"




Bra grej!

Ser ni en sån här på loppis så köp vettja!
Skitbra helt enkelt!



Perfekt att ta mjöl med, perfekt att strö mjöl med och så lite finurligt snygg på köpet!



En fredag.

Nu sitter jag ensam och lyssnar på dova snarkningar från massagebänken. Undrar om det är förenat med fara att låta honom sova där i natt?

I dag har jag dragit ett strå till Skogsjonasstacken genom att sy fast ryggsäckar på röjselar.
Vad är en röjsele säger ni?

En sån här, som man hänger sin röjsåg i.



Så klipptes banden bort och jag modifierade fast barnryggsäckarna på selarna. Nu har vi ett gäng förstoringsglas och sittunderlag modell barn över om någon är intresserad..

Sigrid blev jätteglad över allt färgglatt som låg över hela golvet!



Helt lycklig la hon sig och myste i högen av saker. (Datormusen släpade hon dit själv. För nu kan hon åla!)



Sedan röjde jag, i huset. Tokstädade mest hela dagen. Syns knappt nu, men jag vet att det är rent under alla grejer i alla fall.

Nu är klockan 23.30 och efter att tvätten är hängd blir det ....SOVA! Jag har blivit en sån där kvällstrött människa. En sån som längtar lite efter sängen, som suckar Guuu va skönt, då jag får gå och lägga mig.
Lite trist, men ack så lätt att bli lycklig.

-Bara att lägga sig och le!

Godingar!

Döttrarna alltså. Jag som inte skulle ha några barn, men vips så sitter jag här med två sovandes på övervåningen. Så det kan bli!

Den här fina teckningen började Smilla på i går, men hann (orkade) inte färglägga klart.
Hon sa, mamma, det är ju tack vare dig som jag är så bra på att rita, du har ju lärt mig allt jag kan!

Hihi, vet inte om jag fått lära henne så mycket alls, men hon får ju låna alla mina grejer så materialet kan hon inte behöva klaga på i alla fall!



Det är ett får under ett körsbärsträd, en blåbärsbuske nere till höger, en trädgård med ärtor, en massa höns, en hund som viftar på svansen så det svischar samt en krok på huset där det hänger en bärplockarkorg.
Om ni inte såg det själva förståss!



Siggan hjälpte mig plantera om alla sådder i dag. Hon lyckades fiska upp några planteringskrukor från golvet som behövde undersökas.
-Det var roligt, sa hon!
Hon såg faktiskt sjukt rolig ut då hon helt tyst sakta sakta stack in huvudet i krukan och kikade, länge. Så ut igen och så gjorde hon om proceduren.



Nej lite jord har ingen dött av!


Mycket bloggande : låg energi

Som i dag. Låg energi, då hamnar jag framför datorn. Nu har bäban gnällt och varit tokvaken i fem timmar, men somnade just. Det är rätt skönt med tystnad och fria händer!

Så nu lägger jag in mitt bidrag till "Torsdagstemat" för i morgon vet man aldrig vad som händer!

Först ritade jag en bild med tema "I skogen" men den blev så himla ful att den bara får vara med som en starter.

Jag tänker mig arbetshästar och träd i skogen. Nordsvenskar är bland det vackraste jag vet!
Jag började med promarkers men det såg lite ut som en dagisteckning, blir som så platt om man jämför med akvarell som ju skiktar sig och flyter runt till detaljer som man får gratis.
Så lite less (jag har ju för få nyanser också..) kladdade jag på en massa akvarell och färgpennor ovanpå till ett gytter.

Lite som en telefonteckning, ritad med frustrerad bebis på armen, i knät, på golvet och här och där!



Sedan lite trött på pet och plotter gjorde jag den här.

Det som finns i skogen bara. Extra tydligt med ord så ingen kan missa poängen. Ibland är det tråkigt att vara subtil och svårtolkad!




Det är Smäm som bestämt temat! Vill du vara med så lägg in en länk till ditt bidrag i hennes blogg.

Klickbara miniatyrer.






Ritar lite

och tycker att herre vad fult det blir. Men så är det ibland.




What??



En piraya bet i tån!




Men himmel!

Fick en kvällsmassage. Det kan vara grymt frustrerande med massage om det är av någon som inte gör som man själv vill. Därför går jag sällan eller aldrig på behandling numera.

Jag är om jag glömt nämna det massör, har jobbat med det i tio år, mest sista tre åren, typ på heltid. Jag har således en idé om vad jag vill ska ske under en behandling.
Antingen att massören/behandlaren läser kroppen såpass bra att den vet hur den ska göra. Eller att den helt enkelt resonerar lite med kunden.

Sista gångerna jag gått på behandling var det dels knaktanten. Hon sa Ojoj vad du är låst i nacken! Det ska jag fixa.
-Nej helst inget knäckande, jag har (just blivit påkörd bakifrån och har förmodligen en liten whiplash)
-KNAK.
Efter den har jag haft en hel massa år med extremt överrörlig nacke som låst sig och hakat upp sig i fel läge ideligen. Typ hela dagarna. Stela dagar får jag knaka tillbaka den själv massor av gånger för att inte få värk.

Så gick jag till en mystisk man som sysslade med "Body sense" och var en slags guru. Han la händerna på kroppen, mest på benen och huvudknoppen och sa att jag kommer att känna väldigt starkt för Nya Zeeland!!
-Jaha sa jag och gick därifrån lite yr av att ligga stilla en timme.

Så gick jag till en kiropraktor/massör/sjukgymnast/kraniosacralterapeut etc. för en behandling.
Denne sa att jag var extremt överrörlig och således inte skulle behandlas så hårt.
Där fick jag mjuk handpåläggning och hudstrykningar tills det kliade sjukt mycket i hela kroppen och jag ville bryta loss min egen rygg (Låsningarna alltså).
Men det är ju rätt oartigt som kund.

Så har jag gått till en kraniosacralterapeut/Sjukgymnast/massör/homeopat/magnetman/annat som absolut skulle knäcka nacken igen, vilket han gjorde under mina protester. Jag sa, jo den är låst, den brukar vara det då jag är stel (vilket jag var jämt förr pga hypotyreosen).
Jag sa, den kommer låsa sig igen i eftermiddag.
Det gjorde den, i bilen på väg hem.
I övrigt fick jag råd om preventivmetoder (?) och tips om att magneter balanserar mig bra.

Jag har även testat zonterapi där jag fick veta att tarmen var dålig och att jag skulle dricka ricinolja. Det gjorde jag INTE, men nästa besök fick jag höra att tarmen var fantastiskt mycket bättre!
Där fick jag faktiskt lära mig hur bra det känns då ryggen faktiskt rätas ut, då det ingick en rygstretch (manipulation av ryggraden).

Nu säger jag inte att jag är bättre på något vis, jag gillade att prova olika metoder, men är lite för lat för att gå och ta behandling nu. Mår för bra också tror jag.
Jag har masserat ett tag och bestämt mig för att inte prova att jobba med allt själv, jag är massör. Jag masserar trötta spända muskler. Punkt.
Jag lämnar det andra för jag vet inte hur jag ska motivera det och tycker det är rätt sjysst resultat med bara massage. och blir det inte resultat så var det något annat som behövdes och jag hoppas kunden kan hitta det hos någon annan!

Men, det jag skulle komma fram till, är att jag fick massage nyss, av Jonas. Och efter lite order om tryck och teknik knakade heela ryggen loss. Nu pirrar det varmt och känns lätt i hela överkroppen. Kotorna känns förvånade över att röra sig igen och blodet strömmar.

Gu så jäkla skönt, och praktiskt. Massören har en massör, här hemma!!

Kan behövas av allt kånkande på den här.





Kvällsdans




Föräldraträff

Jag hann, kors i taket! Jag hann!

Har missat två träffar och det var roligt att vara med igen.

Det var babymassage och info om hur hiskeligt farligt det är med bilkörning och barn. Bebisar åker safe i sina skydd men sedan!
Nu är det dags att montera in en större stol åt Siggan, och enligt den här säkerhetsexperten lär stolen vi har inte duga!

De ska kasseras om de varit med om en kollision i 20 km/h. Gäller det tappad i altangolvet också? (Nu menar jag stolen, inte barnet)
Den är nog för gammal oavsett. Storasystern är ju sex och den är begagnad. Hm...

Siggan njöt av massagen och låg helt stilla och avslappnad i kroppen, men då vi var klara med masserandet gick hon in i krypmode och kravlade runt bland de små minibebisarna och snodde våtservettpaket och blåste snorbubblor.
-Jättesöt tyckte jag, läskigt, tyckte nog mammorna med nyfödingar.

Nu blev jag så akut less på kyla och blåsväder att jag måste lägga in en bild från midsommar i fjol.
Se vad glada vi var! Med blomster på borden, ojoj vad jag längtar till värmen!




Sporty Spice

Asså, jag har inte ens egna träningsskor. Tog Jonas och det gick ju bra så stora fötter som jag har.
Inget rutinerat träningsess det här.
Arbetshandskar, jeans, stalljacka. Well well promenaden bet bra i vaderna.


Mat åt hungriga vargar.

Gnäll gnäll blev det som vanligt då det uppdagades att jag tänkte göra soppa (Katastrof, det äckligaste som finns på denna jord, förmodligen för att den jämförs med det som kommer efter, dvs det godaste på denna jord) och inte bara pannkaka. Nu brukar jag rätt ofta göra just soppa och pannkaka, för att jag tycker det är så gott med soppa, och för att smyga i kokta ägg vilket är bra för överaktiva barn.
Bra innan pannkakorna alltså.

Till slut slank det ner en ägghalva och en skopa soppa, seger åt mamman!

Dåliga bilder igen, men bilder är ändock bilder!



Mums mums!

Soppa

Fräs en hackad gul lök och en-två finhackade vitlöksklyftor
Skala och dela ett gäng potatisar
I med två hönsbuljongtärningar
I med en liter vatten

Koka under lock

Mixa soppan, men lite klumpar av potatis gör inget säger jag!
I med en näve frusen spenat, låt smälta

Häll på en skvätt grädde och ett par skedar créme fraishe.
Förmodligen är det salt nog, men peppra

Servera med kokt ägg


Pannkaka

Tärna rimmat fläsk smått
Stek i långpanna i en klick smör tills det ser brynt och knaprigt ut

Ta tre-sex ägg (Beror på hur burget hem ni har)
I med fyra dl mjöl
En nypa salt
Inte en hel liter mjölk

Vispa ihop med lite av mjölken och späd allt efterssom klumparna vispats bort.

Häll smeten över fläsket och grädda i 200 grader tills den är gyllenbrun och fluffig.

Testar lite.

Ursäkta dåliga mobilbilder, men min rätta kamera dog och datorn har typ två minuters batteritid numera så jag orkade inte scanna mellan varje moment. Men just i detta nu sitter jag och hoppas att datorn ska hinna få in bilden från scannern.





Som vanligt slarvade jag helt med tecknandet bara för att det är roligare att börja med färger direkt. Med resultat att Siggan har gigantisk haka och för långt ansikte. Jaja. Kul var det iaf.

Här är då bilden scannad i stället för mobilfotad i mörker.






Trött

som en gnu. Bara så, som en gnu!

Blev inte bättre av en hurtig promenad i jättebackar med barnvagn i leran. Min behind värker, hamstringsen känns som ömma klumpar och då har jag ändå inte staplat i närheten så mycket ved som i fjol.

Hujedamej, som en gnu!


Ved. Bara ved.

Det ger en välbehagskänsla det där med ved!
Bara det att vi får in den så jäkla snyggt, och snabbt, känns mäktigt. Den nya dörröppningen och en lite mer genomtänkt staplingsstrategi gör att det blir ett vedrum där inne, ett preussiskt noggrant vedrum med en liten nittigraders sväng igenom.

Jag skulle fota lite i fina vädret, men kameran dog. Så bara två bilder och en filmsnutt av Sigrid kom med.

Nu velar jag med hönorna, alla fem var ute runt oss då vi solade en stund vid stallväggen. De till synes likadana hönorna är inte helt lika.
*Ledaren, även kallad elaka häxan är luggsliten, med röda ögon och enorm kam. Hon flyger på alla som vågar vara i vägen.
*Sedan har vi en nummer två på rangskalan, även den med stor kam och sliten i fjäderdräkten av att tuppen parar sig mest med dom.
*Nummer tre är ganska oansenlig men fin.
*Så kommer "Lilla ljus" som är Smillas favorit. Med skimrande lite ljusare bruna fjädrar över ryggen.
*Sist har vi en fantastiskt fet och fluffig höna.
Om elaka häxan kutar runt som en strumasjuk galning så vaggar den här i sakta mak. För att ta reda på exakt hur sävlig hon är lyfte jag upp henne, helt lugnt satt hon i min famn och såg inte ens stressad ut.

Det lutar åt att nummer ett och två får sätta livet till i första hand så får jag se hur flocken beter sig.

Jag börjar bli fasligt förtjust i Kråkan, den lilla svarta kycklingen. Den är en mästare på att flyga och kommer upp högt som den vill. I dag hittade jag den uppe på högsta pinnen med de stora. Men cool som den är kan jag lyfta in den till de andra.
Det blir nog en riktigt tam en!

Här är en fortfarande snorig Sigga. Men glad som vanligt!







Söndag igen.

Strålande sol, maskinen igång och jag passar Siggan. Just nu har hon en inre kamp som handlar om bajsa eller inte bajsa.
I det läget går det ju inte att vare sig äta eller sova så vi surfar lite, leker med roliga saker (kardborreknäppning och dragkedjeflärpar) och väntar på resultat.

Sedan ska jag ställa barnvagne utanför vedboden och stapla ved na jävulskt!


En jobblördag.

I dag har vi börjat med projekt årsved i Kärrsjö. Innan vi började sov vi ganska länge, i bebismått mätt i alla fall, ungefär kvart i nio gik jag ner med siggan men då hade hon ätit ett par gånger på efternatten. Jag förstår att hon behöver äta, omöjlig som hon är att få i välling på kvällen. Lite gröt, frukt, mat går bra, men det blir inte såpass mycket att hon sover hela natten på det.

Tanken var sedan att börja göra ved, men innan själva tillverkningen gick att starta så blev det en hel del pyssel. Som att bära in två kubik torr ved i pannrummet, såga upp en dörr i ena änden av vedboden. Såga till plank för att bygga stöd för att kunna stapla upp mer fjolårsved där.
Så krånglade skopfästena på traktorn och jonas grejade med den. Plus att den saknade ett hjul som sattes dit först av allt.

Sedan hjälptes vi åt att placera maskinen rakt, få den att stå jämt på plankorna. Sedan skulle det enorma svintunga vedbordet placeras rätt med hjälp av traktorn. Vi städade småbitar av gammal ved, samlade ihop näver och gjorde fint i vedboden.
Så skulle elen kopplas in, då var ena handsken sönder så det blev elpyssel och väntan.

Jag gick in då Siggan vaknat och inte ville vara ute i blåst och snöregn.

Men resultatet av dagen är en halv lång rad fin ved och i morgon kan vi bara köra på, nu kan inget gå fel! (Hm..)

Sedan i kväll tokstädade vi i kapp en stund och bjöd hit ett par vänner och åt pizza. Pizzor med allt på, långkokt god tomatsås, älgskav, kyckling, bacon, mozzarella, västerbottensost, vit sparris, champinjoner, sardiner, tonfisk you name it!
Sjukt gott!!



Så en chokladig lyxkaka till efterrätt och vi dog nästan av mättnad. Nu har jag nattat hästar och plockat ner kråkan som flugit upp under taket.

Natt natt, i morgon ska det kapas ved!


Sundsvall tur och retur.





En liten sundsvallstripp. Vi hann med en massa mat, prat, promenad bland alla vackra trähus längs Odengatan och i Haga. Vi fikade tårta i Birsta, promenerade runt i Stenstan, köpte örhängen, presenter, springskor åt Smilla och pennor åt mig.
Vi utnyttjade tiden ovanligt bra, det var roligt att åka söderut en sväng!

Nu längtar jag efter att utforska mina nya pennor. Både Derwent färgpennor och Promarkers i ca. arton nyanser. Men i dag har jag sysslat med hushållsnära tjänster (tvättat, dammsugit, dammsugit soffor, burit in en massa ved, burit gnällig Sigga, städat kontoret, fixat ihop inför deklarationen, dammsugit igen and so on) och i kväll tog jag och kristina en häst oh hundpromenad.
Den skadade vita är ohalt rakt fram på platten men visar lite stelhet/obehag uppför. Att jag gick uppför beror enbart på att vi bor högt och inte ville gå femtielva vändor uppe på gårdsplanen, men jag ville egentligen inte anstränga hasen!

Lasse snusade Zeiss i rumpan och nafsade i hans svans där de gick fot på led. Hunden var lite stressad över den ganska stora svarta som mulade runt på hans rygg hela tiden. Skönt att gå ens väng, det är som en extra frihet då jag ju måste kånka/bära/dra bäban med mig mest jämt. Längtar lite efter att hon ska komma in i en pappa-fas...

Har rengjort åt kycklingarna och samlar mod inför att ta bort ett par gamla hönor. Känns dumt att utfodra dem i flera år till om de inte värper och bara plockar fjädrar och lemlästar sina kamrater.
Det vore skönt med en harmonisk flock!

God fredagkväll alla!
(Det uppdateras friskt på FB i stil med "Grappa" "Högklackat" "Partyyparty" och så vidare. Känns rätt avlägset kvällstrött som man blivit.)


Hänt i veckan

Jag har varit en sväng i Sundsvall hos mamma. Pappa är i Nepal och ska lära Nepaleserna hur man tänker säkert. I regnet och dimman som låg tät kände jag mig nästan lite avis på honom som packat kortbyxorna och åkt till värmen!

Siggan var lite orolig och har haft ont i magen, säkert jag som släppt på alla hämningar matmässigt och äter utan att tänka på henne längre.. Det går oftast bra men nu var hon gnällig och i bilen hem idag grät hon massor. Inte kul, fölåt bäban, ska bättra mig!

Jag höll på att få slag i Hemling, en kvart hemifrån då Kristina ringde och sa att hundarna blivit så tokiga och då hon gick ut sprang Lasse runt som en galen furie. han hade gnäggat, stegrat sig och sprungit ner bakom ladan som för att visa något. bakom ladan låg Nita insnärjd i eltråden och Kristina undrade vad hon skulle göra!
-Jag har stängt av strömmen! (Shit, där fick jag mer ångest, har hon legat med ström i benen länge???)

Hon hittade en tång (Efter paniktankar på vart verktygslådan står) och klippte lös hästen fort. Förmodligen hade hon inte legat länge då Lasse fortfarande var så tossig, han borde ju ha gett upp till slut om hon legat länge.

Jag kom hem i full fart och försökte fånga in dem men Lasse ville skydda Nita och vallade bort henne längs vägen. Det brukar han inte göra, inte då jag har mat med mig i alla fall!
Till slut efter att hon fått hoppa groda aldeles för länge fick jag tag i Lasse och tog in dem. Hon hoppade på tre ben och stod med höger bak helt uppdraget.

Ringde vet som efter en timme ringde upp och tyckte vi skulle avvakta, då det inte behövdes sys nånting. Tankar på nödslakt dök upp och fan, vad gör jag utan henne nudå? Ska vi köpa en ponny åt smilla nu som sällskap åt Lasse? Men nu står hon och ser rätt okej ut. äter, stödjer på benet och ser inte lidande ut.
Men hasen är svullen och varm, ska ringa veterinärkompisen tror jag och fråga mer i morgon!

Phu!

Nu sova, kvällen blev lite spänd kan man säga! Extra spänt då jag måste sätta hungrig Sigrid före och sitta inne och amma då jag egentligen ville vara i stallet oh undersöka sår!

Återhämtningen

I natt hostade bäban lite envist och jag tänkte jag skulle "hjälpa till" och klappade henne lite i ryggen. Buäääärk lät det och så kräktes hon ut hela nattransonen i min sida av sängen. Jippie!
bara att dra av blöta kläder och försöka somna om i ett torrt hörn trötta som vi var.

Nu på förmiddagen har hon sovit som en stock igen i vagnen och under tiden tog jag mig an hästarna. De är grymt eftersatta, lite sådär som jag tänkt att jag aldrig vill ha det. att man bara går med dem ut och in från hagen och mockar..

Men nu skodde jag lasses tappskohov och drog av bakskorna och verkade rejält. En massage över rygg och bakdel och hårborttagning blev det med. Han löser hår och är skitig som tusan. Förr har han alltid ridits regelbundet och jag är flitig med borstarna då jag tränar dem. Men nu, huga vilken smutsig björnragg! Ute ligger han och gnider i de smutsigaste blöta fläckarna.

Nita blev också av med sina bakskor oh fick korta prydliga bakhovar. Jag tjärade bådas framhovar inuti för att hålla undan röta. hon fick en borstning och hennes päls lossnar i stora sjok. man kan ta fingrarna och dra av den så det blir tomt!!
Ser galet ut om man gnor för moggrant, så jag drar bara av lite i taget så hon inte blir helt naken!

Linimenterade bakbenen som är lite tjocka för att lindra nu då jag tagit av skorna (det kan ju belasta annorlunda, halka lite osv) och lindade bak. Hon verkar trivas med stöd på benen. Märkligt, men hon är en så meddelsam häst att jag känner på mig sådana saker. Lasse gillar det inte men fogar sig.
Hon ser mildögd och glad ut och rör sig friare med något kring benen.
Då jag rider lindar jag alltid för hon har så lätt att slå i sig själv och efter en skenbenssmäll spänner hon sig att det knappt går att rida.

Hann till och med sopa och städa undan pälsbergen, skorna och verktygen innan jag gick in. Och bäban sover ännu!



I morgon åker jag ner till Sundsvall för att umgås lite och sedan ta hem Smilla. Det ska bli skoj! Härligt med lov, allt blir ju lite låst nu med skoltider att passa.. Man måste visst ansöka om lov från förskoleklassen, trots att det inte är skolplikt för sexåringarna. No more spontana dagar alltså.



Arbetsfördelning



vs


Arboristen

Vi har varit i stan för att hjälpa till att ta ner lite växter. Bland annat en häck, buskar och en björk. Björken var rätt stor och det var inte jag som hjälpte till, jag var inne med Sigrid, läste trädgårdsmagasin och ojade mig lite inifrån den inglasade altanen.
Min motorsågsman gjorde kilar, fällskär och lutade sig lite hårdhänt mot björken som såg fasligt lång ut. (Hög kanske det heter) Då den såg ut att börja välta sprang jag efter kameran men missade hela fallet. Den la sig snyggt mellan grillring, växthus, trädgårdsskjul, grannhus och trätrallar.
Som ett proffs la han ner den precis där den skulle landa, inte som Freddan i Solsidan.
Grannen stod först och filmade men smög bakåt tills han skymdes av gaveln, han litade visst inte riktigt på arboristen.

Nu har vi ätit en massa påskmat, pajer, glass och sedan poppat in för mer fika hos bekanta och kom nyss hem runt tio på kvällen. Jag samlar lite kraft för att gå ut och mocka och ta in de hungriga hästarna. Nita är så naken av all pälsfällning så just i kväll känns som fel natt att ha dem ute, bara för att jag är trött.

Hon börjar se gammal ut, dåligt tränad som hon är och lite för smal av sina lite risiga tänder. Måste nog in igen och rensa dem och ge mer kraftfoder inne. Lasse är tjock och får äta mindre på natten medans hon får vada i hö i boxen.

Smilla åkte med mina föräldrar till Sundsvall, glad i hågen. Det blir roligt för henne och för mig då jag också åker ner för att hämta hem henne sedan. Nu mocka, hepp hepp!

En till bild på syrrans nya frisyr. Om det inte vore för att jag tycker att allt avklippt hår är äckligt skulle jag lagt in en bild på hårmassorna på golvet. Sjukt mycket hår klippte jag bort! Rätt kul faktiskt.






Klipp klipp

Syrran kom hit och bad om en klippning.
"Ta lite i topparna dårå", brukar det låta.
Ta alltihopa lät det nu, shitt vad läskigt! (Jag är ingen frisör)
Från halvmeterlångt till uppklippt page på ett kick.


Utesovaren

Jag gav upp, efter att ha fått henne att slumra tio minuter vid tolv var hon vaken och mer och mer ledsen igen. Då hade hon varit vaken mellan sju och tolv, sedan ett par timmar till efter slummern.
Jag la henne i vagnen med lite lämpligt med kläder på och hon däckade efter två minuter. Nu har hon sovit ca två timmar och jag har mockat, städat stall, krattat gården, skottat ur hönshus, matat höns, fyllt vatten och tvättar nu kläder.
Jäklar vad man hinner mycket på två timmar då man har uppdämd energi sedan flera dagar tillbaka och äntligen blir fri.
Nu kom mamma och pappa med resterna från påskbuffén och ojoj vad jag ska äta snart! Älgstek, västerbottenspaj, gravlax, köttbullar, chokladtårta. Moaaaaamoaaam!

Snuvrapport

Bäban har sovit en bra natt, bästa på länge. Färmodligen efter att vi tröttat ut henne totalt med en påskmiddag hos mor och far där hon blev buren hela tiden och för att få henne glad hoppade storasyster hopprep i ett par timmar. Det var visst roligt, hon skrattade sina sällsynta riktiga skratt och vevade med armar och ben. Väl hemma somnade hon ganska fort och sov nästan hela natten som omväxling.

Men nu, på förmiddagen är det värre. Hon gråter och kan inte äta. Jag sprängs nästan av mjölk och har fått sitta med den eländiga pumpen. Hon vill bli buren men mår dåligt och är inte nöjd.
Jag skulle precis skicka ut sambon att göra allt som behöver göras då en bybo kom förbi och erbjöd oss att låna en skotare plus köra hit vedmaskinen för året. Det tackar man inte nej till så de åkte iväg och nu går jag med dåligt samvete över att hästarna har vält vattentunnan, Smilla får bära tussar av hö till hagen, hönsen har inte fått mat och hundarna inte gått ut.

Hoppas de kommer med traktorn snart!'

Kallt inne är det med.

Jaja, nog klagat, ska återgå till feelgoodbloggande om en stund!

Jo, glömde, Lasse klev lös en sko i går, som han sedan trampade upp i tån. Så jag fick springa in efter en rasp och hovtång och dra loss tåkappan ur tån och raspa ner hoven hjälpligt. Det borde jag gå ut och ordna, men vet inte hur. Håller en mental tumme att han är ohalt och inte får en hovböld eller något.
Det var tio minus i morse, inte läge att ha sjuklingen med ut i vagn.

Blä.



Påsk och fyllaår.




I onsdags fyllde jag år, i går var det skärtorsdag och i dag långfredag. Jag är född på en långfredag och har ofta tänkt att det förklarar en del..

I dag har jag burit/suttit med Siggan hela dagen. Precis hela dagen. Jag trodde till slut att hon aldrig skulle sova mer i sitt liv men plötsligt vågade hon sig på att andas genom den rossliga näsan och åt för att sedan slå igen sina små ögon.

Så nu har jag fått gå ut och fixa djuren en stund och hittade tragiskt nog en död kyckling i hönshuset.
Den största, som visade tydliga tecken på att vara en kaxig liten tupp, låg tillsammans med min favorit Kråkan inkurade i ett hörn utanför sin egen kycklingbur. De hade nog flaxat sig över kanten längst upp, vilket jag tänkt att då de klarar den manövern är de stora nog för vida världen..

Kråkan var oskadd men den andra bruna rumplösa snyggingen var stendöd. Förmodligen ihjälhackad av den bruna massan. Så nu måste jag nästan se till att avliva dem om jag vill ha en harmonisk flok där någon får leva ostört och slippa bli plågad.
De ska visst vara mer hackbenägna de där hårt avlade värphybriderna. Tråkigt att en liten hann dö, grymma djur! Men det är ju människan som pressat fram rasen så, mitt ansvar...

Nu ska jag försöka duscha innan bäban eventuellt vaknar och är febrig igen. Håller en tumme att hon sover i natt och blir frisk nu!



Torsdag på staan.

Skärtorsdagen spenderades i bil och på stan. Vårt stan är Örnsköldsvik, sju mil bort. Inte ett mecka av sus och dus men då jag ogärna ränner omkring utan trivs på vår lilla gård så kan Övik kännas lite som ett äventyr.
Eller näää, haha, inte äventyr, men kul ändå. smills ville hänga hos mormor och morfar i deras fina stora "stuga". Den gamla timrade bagarstugan och västerbottensgården. Där får hon vara helt i centrum och trivs, ville sova över (och tur var väl det).

Jag och Sigrid gick omkring i stan i timmar, provade skor, köpte byxor på rea, shoppade småprylar och bonusgrejer till påskäggen. Det tog emot lite att köpa en töntig samlarpryl som Smilla pratar om och önskar sig jämt, men jag köpte till slut.
Ett par vita byxor som var lite på gränsen till "funkar postpregnancy-baken i dessa", ett par vardagsblåjeans och ett par lite vida, lösa sköna jeans fick följa med hem.
Efter handling av mat och godis körde vi till flygplatser för att möta upp syrran från Stockholm. Siggan visade tydliga snortecken och nös en del, och här kommer "och tur var väl det", för hon fick feber på kvällen och har gråtit -hela- natten. Jag har nog inte sovit mer än korta femminutersintervaller som nästan är värre än att vara helt vaken en natt.

Hon fick alvedon men den tycks inte få henne att slappna av utan hon har varit vaken och ledsen. Nu på fm är jag rätt pigg, med dåsande, snorande Sigrid på armen. Lägger jag ner henne gråter hon.
Vi har kört nässug, klämt ut snor och grejat, men hon producerar nytt i för hög takt.

I dag missar vi således
Pimpeltävling med solsken och bymingel, Remmarns påskpingistournament och sist men inte minst fest i skoterstugan. Den festen är varje års stora hemvändardag med 40-talet människor man gärna vill träffa. Det är traditionell ärtsoppa, punch och allsång. Sedan prat runt eld med varmkorv och kaffe.
Men vi får väl tjyvöppna påskägget och trösta oss.
En dusch skulle inte sitta fel, om jag kan frigöra mig från stackars ledsentjejen.

I går sov hon på morgonen medans jag slötittade på "Svenska dialektmysterier". PLötsligt kikade jag över axeln och möttes av det här!



Ganska söt, och snart för stor för vaggan. Hon kikade lite väl långt över kanten!





Menåååh vad tråkigt.

I går hade jag energi hela dan och var så nöjd. Men vad händer i dag? Jag skickade iväg Smilla, rastade hundar, släppte ut hästar, åt frukost fick tanken att bada bäban innan föräldragruppen.
Ner i badet med oss båda och med badvattnet spolades minnet ur och jag tappade helt tidsuppfattningen.
Nöjd och såsig i huvudet började små klockor ringa och jag insåg att jag skulle varit på träffen för tre minuter sedan. Oklädd, med blöt bäba, kall bil, drygt två mil att köra.
Såatte det blev inget.
Resten av dagen har gått i slow motion och allt känns ångestjobbigt. Kroppen är fylld av bly och huvudet tungt. Fy vad tråkigt, jag hade tänkt göra en massa saker och städa, baka, fixa. Fyller ju år i morgon.

Men det blir till att försöka vältra ur soffan, väcka bäban för att masa oss ner till vägen och möta taxin.
det känns outhärdligt jobbigt just idag. Phu!

Min väderteori stärks, i dag var det 14 minus då vi klev ut i morse och himlen är grå, vill ha vårvärme nuu! Dessutom är fullmånen nära och som lök på laxen har Siggan väckt mig ca fem gånger i natt. Hon verkar ha tandbekymmer och gråter mest nu på em. Jag är bortskämd med sömn men nu känns det trögt och jag vill bara sova!

Kolla vad duniga husdjur Smilla har. Ringmärkta med sugrörsbitar för att skilja mina från de andra! Innovativt!
Siggan tittar storögt på de små liven.






Fågelhunden vaktar utanför, han tycker det är lite stressande med allt pipande.






Laleh i mina öron.

Hon är en trolsk flicka den där Laleh. Hon skriver sånger som går in till själen och får mig att tänka på saker jag aldrig tänkt på att tänka förr.
Det är spännande med genier och speciellt unga vackra kvinnor som är uppenbara genier och som får visa det och ingen ifrågasätter.
Det är bara att ta in och fascineras.

Så i dag ville jag rita av Laleh och nu tror jag att jag ska klicka igång den här låten.
Laleh – Forgive But Not Forget




Som vanligt kan du högerklicka, "open link in new tab" för att se den i full storlek.


Som det ska igen.

För nu är storasystern hemma också. Hon har varit hos sin far i helgen, men direkt hon kom från skolan åkte hon, Siggan och jag för att hämta kycklingarna. Nu kanske det låter som om vi samlar till en hel hönsfarm men så är det inte riktigt. Än.

Jag har fem bruna lohmanhönor som var med i the very beginning, de är bitska, egensinniga och tjuriga. De har varit duktiga och lagt ägg i tre år nu men tydligen har äggförmågan tagit slut. Kvar är bara ett jäkla humör som gör att de andra timida damerna inte får röra sig riktigt som de vill och om en kyckling vågar sig ut ur sin del av hönshuset går de misshandel till mötes.
De blir direkt upplyfta i nacken och kastade åt sidan och det tycker jag är rätt trist!
Så de fem bruna hönorma riskerar en lite för tidig död tyvärr.

Jag ska börja med bitchen nummer ett och se om resten skärper upp sig. De är ju som en brun massa av näbbar och klor så jag kan inte utläsa om de är lika bitska allihop eller om det är en eller två som jäklas. Så om jag ser en bråka så kanske den ryker och så får jag avvakta lite och se hur stämningen blev.

Jag vill ju inte stänga in de oskyldiga nya små till en lynchmobb!
De fyra nya är alltså mina egna ägg som jag åkte till äggkläckarmaskinen i Hundsjö med. Ut ur skalen kom en vitgulbeige och tre svartgrå men vit rumpa och vita strimmor på kinderna. det borde vara korsningar Australorp-Brahma i dem, för den bruna femhövdade massan ser ju inte ut att producera så mycket ägg.

Men är det Lohmam/Brahma så borde de ju kunna lägga en hel del ägg, om det är några hönor vill säga. jag kanske står med åtta nya tuppar!!

I morgon ska det fotas kycklisar! Guu så söta små dunbollar de är, tre dagar gamla.

I dag var en späckad dag, med besökande, bilåkande, kycklinghämtande, städande, byamöte och gårdspyssel. Nu är jag trött som en gnu! I morgon blir det föräldragrupp och onsdag fyller jag år.
Värsta fyllda kalendern!! (Haha)


Dokument inifrån-

-stallet

Lasse är en rullare, han gnider sig i spån/lera/smuts/gräs så fort han kommer åt. Om man inte tar av sadeln illa kvickt så man ridit åker den med ner i spånet.




Men depp.

Klev ut på bron.



Tyckte det såg lite vitt ut.



Hästarna ville in i skydd och lä, Lasse pep och hoppade jämfota då jag tog för lång tid på mig att kvällsfixa stallet.
Men till slut så!





Nu är det gonatt i stugan. Häjdaa!



Finfrämmene

Som man säger häromkring har vi haft. Tur att det finns folk med initiativförmåga som inte bara pratar om att hälsa på varann utan verkligen gör det!
Kusin med dotter och make kom förbi och sov över. Vi har ätit, pratat (häst) och klappat höns. Himla trevligt och roligt var det!

Nu snöar det för fullt igen och jag deppade ihop lite över vädret. Men det är ju dumt för det kommer förmodligen att bli vår i år också.
Jag tror jag ska köpa en barometer och sätta på väggen för jag tror banne mig jag  är lufttrycksstyrd. Sådana här dagar är jag trött, stel, dåsig och vill ingenting. Dagar med hög himmel är energin på topp och ännu har jag inte kommit på något sätt att komma ifrån det. Väderkärring är jag helt enkelt!

Då kan jag kolla på den och säga HAHA kolla här, det är vädret ändå!

Nu ska jag gosa med Siggan och sedan hämta hem Jonasen. Söndagskänslan är låångsam i dag.
Annat häromdagen med flödande sol genom fönstren!




RSS 2.0