Lilla sömnsjukan?

Jag undrar om bebisar kan få det?
Sigrid sover.. och sover..
I går natt NIO timmar på raken! Vi vaknade, klockan åtta. En timme försovna och undrade hur i tusingen det gått till. Så mellan kanske halv elva och åtta sov hon utan ett pip! samma sak i natt, men då somnade hon nio och vaknade lite ledsen och fick mat efter nån timme men sov sedan vidare, åt vid sex och sov till ELVA på förmiddagen. Hallå likssom, växer du eller? Hon verkar ha slutat med sitt kvällsgnäll till elva-tolv!
Hon vägde in sig på 7320 gram i går, drygt två och en halv månad ung.

Nu sover hon igen. I vagnen. Jag vankar rastlöst omkring. Hon borde vakna snart! Jag har plockat sten på ridbanan, longerat Lasse, krattat ridbanan. Longerat Nita, badat Nita för hon var full av bajsfläckar... (mycket vackert) sedan friserat manen och gjort henne lite mer anständig.
Så burit ut vatten och hö. Och nu väntar jag på att lilla fröken ska vakna.. I och för sig kan hon gott sova vidare för nu är det ju snart dags att gå och möta skoltaxin!

Hej svejs!

Målat

Några bilder från i höst.












Ujuj, förkylningstrött!

Det enda jag orkar med är bebisprat, mat och att sitta på rumpan. Tog några foton för solen vågade skina in en stund!





Zeiss och Zita verkar rätt nöjda att vara inne i dag, då vinden viner och flyttar omkring saker utomhus. Barnvagnen hade fått sig en flygtur ut från altanen i natt, men landat på hjulen och rullat bort till hönsgården.. jag avskyr blåst! hellre kyla, regn, vad som helst. men blåsväder letar sig in i hjärnan och får öronen att värka. jag vacklar i blåst och är just det i dag, vacklande yr och trött. Har lyssnat på smällar, dån och knak i natt i stället för att sova.
Huvva, hoppas på lugn och vindstilla i morgon!

Hjortronparfait

Men alltså, nog kan jag vara kräsen men det här är gott alltså!
Ganska enkelt också!

Ta hjortron, ca 250 gram stod det, jag hade nog mer
Koka dem några minuter och mosa ihop
pressa genom en sil.
vispa tre-fyra äggvitor hårt med en halv dl socker
häll sedan i en och en halv dl till och vispa till hårt blankt skum.
vispa två och en halv dl grädde, ta nån tesked vaniljsocker i


Rör ihop allt (utom kärnorna, släng dom..) och häll i en form.
Lämpligen en stor så att det fryser fort : inte så tjockt lager
-Om man som mig gör den i sista laget

Jag sparade lite hjortronkräm för att ringla i på slutet för att få snygg marmorering i parfaiten.


Fisktips!

Köp ett stycke billig eller dyr fisk, vad du behagar.
Slär fisken i små bitar/stavar.
Panera i ströbröd, peppar, salt och vetemjöl.
Stek i mycket olja, rinn av på hushållspapper.



koka potatis
Rör ihop majonnäs, creme fraishe, dijonsenap och en skvätt grädde med en nypa salt.

Gööörgott!!

Smakpanelen bestod av Smilla och Anton. Betyget blev fem fiskar av fem möjliga.
-Men mamma, alltså det här var ju GOTT! (med förvåning i rösten)


Pyssel igen!



Ett pyssel!

Man gör saltdeg,

2 dl mjöl
2 dl salt
1 dl vatten

Blanda till en deg, låt ligga i en påse en stund.
Kan torkas i ugn i 100 grader 5-6 timmar, går sedan att måla på!

Men vi målade inte utan gjorde eget tapetklister, såhär:


4 dl vatten
½ dl socker
1 ½ msk potatismjöl.

Blanda ut potatismjölet i lite vatten. Koka upp det andra och dra av värmen. Vispa ner mjölblandningen och värm igen. Dra av vid fösta bubblan. Klart!
(Kokar man det mer blir det en geléklump..)

Så gör man pepparkakor av sin saltdeg, riktigt kul faktiskt! De torkar snabbt men om man har bråttom kan man torka i ugnen! OBS, gör hål i alla fihurer på en gång med ett sugrör, annars går det inte att sätta snören i dem och hänga i granen, eller vart man nu vill ha dem!
Sedan river man ut bilder från gamla veckotidningar och klistrar på sina figurer. Här är det bara att gå loss. Kanske man vill ha kändisar på, eller bara bilder ut trädgårdsreportage. Vi tävlar i knäppaste men mest färgglada julgransprydnaderna! Kladda på massor av lim så pappret blir mjukt och kan vikas runt kanterna!
Så kan man toppa med glitter för den rätta kitchkänslan!

Jul för två år sedan, i år ska det julfrossas, det känns som det finns tid just nu som inte kommer igen sedan. Så på´t bara!












Vädret igen...

så då blev det lågtryck och i och med det blymössa på mig! Tur jag har en supersambo som glatt peppar igång Smilla och tar henne till taxin och fixar frukost åt mig! Att Jelpien boxade mig vaken med framtassarna var väl okej, för då fick jag ju en timmes ensamtid i morgondimman (i huvet, har inte kutat runt i någon dimma utomhus) innan lilla fröken vaknade.

Tänkte spendera dagen med skrivande och städning.
Städning blir som ett mantra.
I går lyckades jag frigöra så mycket golvyta att jag kunde dammsuga. Men idag är det nog dags igen. kanske lyckas torka golven också? Vanlig smuts är endast ett estetiskt problem säger mikrobiologen i Vi föräldrar. Jamen skit att jag har ett lättstört estetiskt sinnelag då!

Här tar jag nallejörnen under armen och går ut!


Sömnens inverkan på tröttheten...

Vi hade sån tur att få en sovbebis! hon sover.. och sover. Däremellan är hon söt och trutig och kan ligga och filosofera för sig själv en stund. Men helst vill hon hänga med på vänsterarmen då jag gör saker. Det mesta går att göra med en Sigrid på armen. Bre mackor är skitsvårt. Ta på strumpor likaså! Men det går!
Nu är det inte lika mycket bärbehov då hon sällan har ont i magen längre som i början, men jag har som vant mig och tycker det är mysigt med sällis likssom!

Jag slutade dricka mjölk, kaffe och äta choklad och magontet försvann. Aktar mig för onödig kanel i saker men pepparkakor innehåller ju en del kryddor... Så i går kväll hade hon ont i magen igen. Då insåg jag hur länge hon varit plättlätt att ha att göra med för nu var det fisar, benspark och ont ett tag. Till tolv ungefär sedan somnade hon.

Så nu sitter jag vid köksbordet och väntar, klockan är halv nio och hon blev visst trött av gårdagskvällen! Snart borde hon ju vakna!
Själv tycker jag det är fantastiskt att ha fått en bebis som sover så gott! Snacka om att vardagen rullar på mer positivt då man får sova ostört på nätterna! En matning per natt utan knussel sedan som en klubbad säl ner i kudden igen! Det gillas!

Är lite peppad på att både skriva lite mer på ett manus, samt ge hästarna lite tid. De står kvar inne men då Sigrid sover än borde jag kanske släppa ut dem. hade tänkt gå ut i stallet då hon somnat om för förmiddagsluren. Normalt infaller den vid niotiden...

Förresten, visst är det globen horse show i helgen?
Minns förra året, första gången jag var där! Ganska kul att få se stjärnorna och jag fotade en hel del. Men sörjer lite att jag har en sån stor längtan efter RIKTIG dressyrträning att det känns ihåligt ibland! Men i vinter ska jag banne mig upp på hästarna ofta och få känna på lite hemmapysseldressyr igen. Det ska jag! För det kan dom, de kan så pass mycket att jag blir så glad att allt känns roligt då det stämmer!


Månskensbonden!

Nu ä jag glad!!
Kolla här!



Lusen har harvat och Nita har blivit longerad i alla gångarter och busat loss!
This is joy!!






Hemma igen

Ojoj, många mil i bil. I går kväll vid halv tolv satt jag lite smygnervös med en liten whisky framför datorn vid mamma och pappas köksbord och knåpade på stödord. Det blev inte direkt stödord utan en smärre roman. Såklart gick det inte att hålla sig till dem så jag höll föredrag med pappren i handen som accessoar liksom. Babblade på utan att minnas riktigt nånting av vad jag sagt.
Men doktorn och professorn och publiken verkade nöjda och tyckte jag sagt nått bra. Det känns ganska skönt, att det inte är så farligt att prata om saker. I alla fall inte då man har folk som är ärligt intresserade av vad man försöker berätta. Även om de är så många så man blir nervös och ska prata i mikrofon som puffar och sprakar om man råkar andas med näsan.
Jaja, det gick ju bra!

Sedan så pratade jag och doktorn lite snabbt om vårt projekt. Som jag har en ganska bra känsla av. favoritprofessor Arfors snusade Sigrid på huvudet och gav mig kostråd till bebisar. Strunta i den eländes vällingen och ge henne mosade grönsaker! Så gör man i Frankrike och det mår dem bäst av!! Välling är ett svenskt påfund och här blir vi glutenintoleranta tydligen.

Intressant oavsett, jag gillar allt som har med hälsa och kroppen att göra. Det känns som en fläkt av forskning och kunskap som jag kan längta lite efter, då man hänger med en professor av den kalibern. Jag vill veta saker, förstå hur det hänger ihop. Greppa helheter och då måste man studera, och arbeta, huvvaligen vad tid som går åt för att förstå saker på riktigt!

Riktigt bra dag!
Nu efter att ha nervositerat mig, pratat med massor av folk, överlevt föredraget, bollat med spädbarnet och överaktiva sexåringen som kommit på att hon älskar hopprep (ute inne överrallt) och kört hit och dit kors och tvärs hela dan för att sedan smälla i oss gomiddag med efterrätt och sedan kört tre timmar i mörker hem till Kärrsjö.. ..så börjar tröttheten krypa på.

Att komma hem till en ridbana täckt av sand var ju lite gråt-glatt och märkligt. Jag har längtat i tio år minst, nu ligger sanden där och han säger, äh det var väl inget. INGET? Det är bättre än diamanter för en hästtjej jueh!
Nu skulle jag bara fått tag i ett par sommarskaklar så jag (inte jag, utan Lasse!!) kan dra runt harven lite därute och släta till!

Sista tanken idag, eller i natt klockan halv två. Godis är gott, havet är vått och jag har världens finaste döttrar som just nu är inne i en harmonisk mysfas utan dess like! Storasyster är så fin, så glad och bubblande rolig. Lillasyster är tjock och söt, luktar gott och ler så hjärtat slår dubbelt!!


Hittepåmacka!

Mamma kör strictly LCHF, något jag inte skulle klara av. Men då jag vet att för mycket spannmål, gluten, jäst.. ja bröd alltså, triggar min inflammation så onödigt mycket så försöker jag dra ner på brödet. Men hur lever man utan en macka då och då?? Hemska tanke!

Så vi provade att göra ett LCHF-bröd i går. Det är gott, men märkligt. Som att äta en sufflé-pannkaka-tekakesmörgås! Men god!



Så här gör man:

Vispa sex äggvitor hårt!

Vispa gulorna som hörde till vitorna med:
en nypa salt
ett par teskedar bakpulver
ett par matskedar fiberhusk
ett paket philadelfiaost (200 gram)

vänd ner i äggvitan
klicka ut på bakplåtspapper
strö över sesamfrön

grädda ca 30 min i 200 grader

Låtsas att du har en macka och ät!

Förresten..

Sitter jag och är skitnervös, för just nu håller de på att försöka låta bli att köra fast med grusbilen här ute. Jag vågar inte se på, hoppas hoppas den tar sig fram och att sanden hamnar där vi har tänkt. Whiiee!

Fiinfredag!

Jag trodde inte mina ögon då lilla minsta vaknade i morse. Hon hade då sovit sju timmar på raken, så åt hon lite och slocknade igen direkt och sov till klockan ringde. Lyx!
Hela det ambullerande kollektivet åt frukost tillsammans och så försvann alla åt olika håll. Storasyster till skolan, mannen till staden, Kristinan till Remmarn (utrustad med stjärn-glittertyg som gjorde mig avis.. vill också gå på maskerad!) och så var det bara jag och Sigrid kvar!

Hon hade socialiserat under frukosten så hon var trött och somnade som en klubbad säl i vagnen. Jag hann rida både Lasse och Cebonita ett kort pass vardera på banan. Den är knagglig och hal frusen som den är så det blev lite skrittövningar och smygtravpyssel. Mycket omböjningar, stegförändringar, travfattningar och kringelikrokjobb. Försöker såna gånger vara tidseffektiv och noggrann. Varje steg ska vara planerat och varje känsla av att hitta ett bakben ska föras över i en ny rörelse utan att släppa "kontakten".
Vill likssom hitta ett pumpande mjukt flyt i kortare och så längre steg. Gå in och ut ur övningar och inte planera vägen långt innan, utan få till ett slags dans, där jag svarar på det jag får med att sätta hästen i en ny rörelse som passar med den förra. Likssom ge och ta. Får jag nått bra svarar jag med att ta med det lyftet och takten in i en längre avslappnad rörelse med mer vila.
Typ så

Båda tycktes inte bli så ansträngda, men det kom en hel massa frust, pust, skakningar på hela kroppen och djupandning. Då jag kommer åt Lasse bakifrån så ryggen lyfts och svingar, då lossar något i hans lungor så det kommer ett par "stallkrax" innan han fått igång kroppen. Nita svarar med att stöna så fort jag hittar knapparna och hon jobbar bakifrån. Gnyyöööhhhhaahhöööhh låter det i takt med kliven. Så direkt som jag bjuder ut tygeln för att få henne att sträcka ut halsen pallnitar hon och skakar på hela kroppen så dammet ryker och jag piper "oooiih"! Som att hon koncentrerar sig så hårt att hon bara måste ruska om sig själv! Ganska söt faktiskt!

Sedan fixade jag höpåsar, vatten och är nu peppad för att packa in oss i bilen igen. Hann knappt komma hem från semestern så ska vi iväg igen. Ska ha med tre tjejer i bilen och åka till Sundsvall för att prata lite om sjukdom. Om att så många är sjuka, hur det kan vara då man är sjuk utan att veta varför. Utan att få en diagnos och utan att någon i hela världen kan säga vad som är fel och hur man ska kunna lindra eländet.
Det tål att pratas lite om, för bara i Sundsvall var det ca 230 pers i våras och drygt 150 nu som vill lyssna. Människor som har exakt samma symptom och inte får hjälp. Som säger "Men ska det vara så här" och "Men vad gör man då?" utan att man kan komma med ett vettigt svar.
Det finns på tok för lite förståelse för sköldkörtelns påverkan på hälsan i vården och kan jag dra ett litet strå till den berömda stacken för att upplysa folk så måste jag ju.

Känns lite nervigt dock, jag är hon som identifierat sig med ordet "scenskräck" hela sitt liv.

Nu har bäban somnat om, i sin piffade och fluffade Leandervagga. Bästa köpet gott folk! (Bästa presenten alltså..) Inga hundar kan störa, den svänger och vaggar långt efter att man puffat till den och är Sigrids favoritställe att sova på. Förutom någons famn alltså!




Jahapp

Kanske dags att bli nervös då. I morgon ilar jag och flickorna ner till Sundsvall för på lördag äre dags igen Föredrag om hypotyreos. I måndags var 150 nånting människor anmälda.
Jag förtränger en förkylning och filar på upplägget.

Vad man blir trött av semester!

Man vad roligt det var att åka iväg! Även om jag nästan alltid är helt slut efter att ha förberett en massa saker för att kunna vara borta. Som att packa hö, fixa vatten, städa stallet så medryttaren hittar nått, fylla mat och komma på att det borde städas hos hönsen. Kommer ofta på att ligghallen borde spånas och mockas också då hästarna ska bo ute några nätter...

Själva resan får jag nog dela upp i delar som, de som aldrig kom iväg, de som fick bilhaveri i sundsvall, de som hyrde bil och kom fram sent som attan. Hon som fick operera efter en avbruten tandpetare så blodet rann, de som blev bjudna på lyxmat och blev bortskämda.
Sedan uppesittarkväll till morgonkvisten, Stockholmspromenad, lunch med bästis och så huvudnumret med hatt och glitterskjorta på Cirkus!

Det var tydligt att vi inte ha några äkta kobojsare i sverige! Bara några utklädda i hatt för att passa in i genren likssom.
Sigrid sov gott på promenad med moster på Djurgårn och jag kände mig lätt och glad och skönt lycklig!
Att de andra smög i sig så mycket vin att jag tvingades köra bil genom Stockholm var läskigt, trots färddator och passagerare som sa till så jag inte körde över fotgängare eller hamnade på enkelriktade gator... Huvva, min stressrelaterade kortisolyrsel går inte ihop med körning i mörker!

Bebis var löjligt lättsam. Hon sov. sov. sov och sov. Två blöjbyten och matningar på sträckan Kärrsjö-Stockholm och samma sak på hemvägen. En i Sundsvall, en på drive-in och kaffepaus i Uppsala. Kan det gå bättre att åka med en tvåmånadersbebis? Över hundratjugo mil och inget gnäll!

Nu på morgonen har jag slagit på tappsko som Lasse slarvade av sig i lördags med medryttaren i skogen och snart ska jag ta med Sigrid ut i lagårn och leta material till vindsluckan uppe!

Innan jul.
Innan jul!!
..ska det banne mig vara fint däruppe!

Fredagsmys

är något som varierar här. Jag och smills har inte lyckats befästa det där med godis och tevetittande på fredagar. För det är väl det som fredagsmys brukar innehålla!? (Jag glömmer otast att köpa nått, eller så har vi tjyvätit upp det goda plus att vi inte har nån teve och kan se det där Idol på TV4play på en måndag.)

Men är inte det här kvalitetsmys så säg!
Nystädat, väntar på sista tvättmaskinen, nästan klar ute, musik i hela huset och så skräddarställning med intresserad bebis i knät framför en målning!

Gjorde en tavla i kväll (Det brukar ta en stund att förstå vad och varför det ser ut som det gör)


Pepp!

skulle jag behöva... för att känna hur roligt det är med hundar! Nu har vi ju inte en sån där accessoar-hund som ligger vackert utsträckt framför brasan dagarna i ända. Någon brasa finns inte heller och ja ja jag fattar att även om handväskehundar också härstammar från vargen så verkar vissa hundar liite lättare än andra!

Den enda jag känner som haft samma korsning som Zita sa bara -oj -oj -oj... då vi sa vad det var för hund. Hon var lätt femti gånger jobbigare än vad bebis nånsin varit hela vintern som valp. Hon måste ha tuggat i sig en förmögenhet i saker och är aldrig nöjd. Eller jo, då hon sprungit fem timmar i skogen eller får sitta uppe i ansiktet på folk och bli kliad överallt! Jag själv springer mycket sällan fem timmar i skogen och har annat att göra än klia! Hon skulle nog kunna extraknäcka som vårdhemshund, en sån som får ila runt bland pensionärerna och bli kliad på!

Nu med tratt kan hon inte gnaga rep och då går det åtminstone att sätta fast henne utanför stallet då jag jobbar där, med en älgskank att gnaga på. Men från att ha skällt, pipit och varit allmänt dödsdryg inomhus för att hon vill ut och fått vara ute så mycket som jag kunnat idag, så är det ännu mera pip nu då älgskanken lockar!

knepen nu är att alltid ha henne med i koppel till och från taxin.
-Träna på gå sakta, sitt, vänta, fot osv
-kasta ut små godisbitar som hon får söka reda på inne då och då
-ladda med gnagprylar hon FÅR tugga sönder. Grejer som håller, tennisbollarna hon skulle få leka med dog ju på nån minut..

Sedan skyddsåtgärderna
-Aldrig lägga saker på golvet, aldrig lämna trappgrinden öppen så hon kommer upp, aldrig lämna mat på bord och bänkar, aldrig släppa ut henne lös, punktmarkera henne all möjlig tid då hon inte sover.

Alltså, det måste ju ha samlats all världens skärpa och energi i den hunden! Enda riktigt bra lösningen är väl att jag eller hussen utvecklar ett brinnande intresse för dressyr så hon får jobba mer. För kuta efter nån älg några veckor per år lär ju inte räcka...
Vi pratade med Rakel "hundägarcoachen" i somras och hon sa förtjust att oj vad rolig hund, hon vill ju bara JOBBA!!
Mm.. sa jag -hjäälp!

Hm, kanske får skaffa får?

Mamman är en dam av rasen Working Kelpie






och pappa en Jämthund



Så inte konstigt hon blir understimulerad så lätt!

Förberedelser

Man kanske inte kan säga att det är lätt att vara spontan om man lever såhär på en gård med djur. I morgon tänkte vi dra iväg till huvudstaden för lite sweet country och stadsluft. In i sista minuten ordnade det sig med hundvakt, hästkollare, barnvakt en stund på måndag åt storasyster och med barnvagnschaufför under konserten.

Kom nyss in efter att ha mockat och städat stall, fyllt upp vattentunnan (glömde fylla thermobaren..) och ska i kväll sätta ut en bal i hagen så ingen behöver komma och bära höpåsar hela helgen. Hundmat ska packas, buren vikas ihop, koppel kommas ihåg.
Bebis vägrar fortfarande äta ur flaska, det är en usel uppfinning tycker hon, så syrran ska promenera lite med henne medan vi är inne på Cirkus. Pyssligt värre!

Eldvakt har jag inte tänkt på, det lär nog vara kyligt på måndag då vi kommer hem...

Ska lyssna in mig lite under tiden jag städar lite till!


Raketsommaren

Jag tror mig minnas att jag var gravidledig i somras. Hur kunde den rusa förbi så fort då? Det brukar ju vara då man jobbar massor som tiden flyger. Nu var det väl inte direkt så att vi låg på latsidan direkt, utan gjorde massor av hemmaprojekt och gjorde klart halvfärdiga saker, ordnade och förberedde för att bli med bebis igen.
Men nu då det är frostigt igen ute känns det som om sommaren bara sprang förbi och sa hej !






Onsdag är det va?

Lite koll har jag än. Det är rätt bra att ha ett större barn som behöver passa tider och skoltaxi. Annars vette tusan hur dagvill jag skulle bli! Jag tror mig till och med minnas att bilen ska besiktas i dag.

Att jag glömt att bekräfta tiden så att jag då jag som den fiffigaste dubbelkollade helt plötsligt var utan tid. Nästa tillgängliga var en lördag då jag är bortrest och den enda i närområdet i dag, klockan kvart itre. Jippie, ringde och bokade och bokade av fritids, skicka hem barnet med taxin jag ska åt fel håll!!

Efter lite förvirring har jag lite koll på läget och sitter plötsligt med en halvtimme över och väntar på att vänta in taxin, packa in oss i bilen, dumpa hunden i Remmarn och åka till Åsele för besiktning. Så de sidoljus vi fått bort och skulle köpa nya i stan ligger i väskan. Gills det tro??

Vad gör man av en stunds väntetid? Jo fotar sig själv som en riktig bloggerska såklart! (Mest för att få nån bild av både mig och bäban tillsammans)







Håll tummarna att vi hinner i tid!!

Dieseldusch!

Kanske nått nytt inom hudvård.. Eller kanske inte!

Jonas skulle flytta en höbal. Nepp sa Skopis, jag får ju inget bränsle. Tydligen är det nått klägg och tillväxt i dieseln, så jag skulle agera extratank och gå brevid traktorn med en dunk.. Det gick ju bra för att få fram traktorn ur jättesupergeggamojan och få skruva där det är torrare.
Så satte han igång med att fixa problemet som slutade med att vi var tvungen att tömma tanken.. Som nyss blivit fylld. Jag tänkte att ja men det kommer väl rinna en fin stråle därunder men tji fick jag! Tydligen körde en kille sönder kranen i somras så det nu var en provisorisk propp där.
Det formligen exploderade diesel i en högtrycksdusch över jonas som låg under och lite på mig som nyfiket stuckit huvet under traktorn, jippie!
I en stunds intensivt slaskade sprang jag och torkade ur hästarnas vattenhinkar och så låg jonas kvar med proppen i handen så jag kunde byta hinkar och omväxlande hälla över bränslet i dunkar genom en tratt som så att säga blev projektets flaskhals..

Vi räddade det mesta av de hundra litrarna och nu går tvättmaskinen och jag vädrar dieseldoften ur hallen. Jag blev rätt nerslaskad jag med men värst var det för han som fick diesel i öronen och fick topsa bränsle ur huvudet! Huvva vad otäckt!!

(bilden från en annan dag, bebis var utom risk för duschning!)


Skissar

På en stoor bild. I alla fall stoor i förhållande till vad jag brukar göra. Det beror mest på platsbrist och problemet att hitta stora dukar. Så då sket jag i platsbristen och tog in en masonitskiva ifrån lagårn.
Hepp!
Bara att börja leka!

Det är så inibomben fantastiskt roligt att gå loss med färgerna så jag får nippran!!
Storleken, uppskattningsvis modell spjälsäng plus.



Motivet tror jag blir lite med tanke på alla som mår så himla dåligt nu. Många runtomkring som bloggar och berättar om hur de mår och de flesta omger sig med.. djur!
Jag skulle kanske må dåligt utan djur, vem vet! Någon anledning måste det ju vara till att man omger sig med arbetskrävande söta kräk som behöver vatten, mat och uppmärksamhet vareviga dag!!
Nu mår jag ju oförskämt bra, men känner ju vilken värme och vilket lugn de sprider omkring sig.

Förutom unghundar av korsningen Kelpie-Jämthund vill säga...

Jahapp

Så blev man förfalskare också. Men det kanske syns vilken som är kopian...
Ska skänkas från en dalmas till en Thailandsemigrant som samlar på pellefanter.





Lite för kallt röd i nyansen ser jag.. Men hoppas det slinker igenom ändå.

Trattskalle





Zita har snittat upp ett litet sår i ljumsken. Livet i en tratt är blaj tycker hon, första dagarna tog hon sig varken över mattkanter, trösklar eller ve och fasa, uppför trappor. Hon skyfflade sand i tratten och stod staty på gården i stället för att kissa.
Men nu, nu är hon en trattkonstnär, som kan ta saker, hoppa i möbler, smita, äta och busa som vanligt!
Snart ska den bort, sköönt!

Sötast!

Hur kär kan man bli!?


Reumatikerväder..

Nu efter att ha förlorat alla välsignade gravidhormoner har jag gått ifrån att känna mig hyfsat somrigt ljusbrunbränd och vital, till att ha brutit och tappat mest alla naglar, bleknat, utvecklat lila skuggor under ögonen, fått värsta psoriasisartrit-händerna och hälar med hud som kardborre.
Hej reumatikerväder, hur ska vi bli vänner!?

Min hypotyreos är under kontroll och energin hyfsat okej efter höstomständigheterna. Men alltså, vad kroppen bara vill rasa ihop i gråvädret. Jag är verkligen en väderkärring som förutom det frissiga håret kan bedöma vädret innan jag ens öppnat ögonen på morgonen. En sådan här grå dag behövs det en treo i vattenglaset för att kunna veckla ut knäna och ta sig ur sängen. Men bara en, eller en halv. Det är ju skönt!

Behöver ingen kortison alls än, så länge inflammationen i kroppen hålls nere orkar de där binjurarna visst med det de ska.

Nu ska jag ta en kopp söndagste till och njuta av det faktum att jag ändå tog mig upp i morse och orkade rida en svängom på Lusen. Det svarta tjockisen fick trava på några halvlånga sträckor och blev lite svettig. Han behöver verkligen banta för att inte åka på några välfärdssjukdomar. Då jag kom in sov mina kära sött och det kändes lite mysigt att ha varit ute runt byn en sväng och sedan likssom börja om söndagsmorgonen.

Sedan kanske Sigridbebis låter mig måla en tavla eller så. Ritbordet är städat och väntar på att få besök också!


Surväder

Då dagen aldrig blir ljus och det blåser och viner och huden på händerna blir inflammerad och spricker så det gör svinont att diska, då tycker jag att höst är blaj! Det är visseligen lerigt och mjukt, inte hårt och jobbigt i marken. Det är ju positivt. För då kan man ju rida lite i högre gångarter än skritt.
Men då hästarna får höst-spunk och springer i galna farter mellan träden, hoppar rishögar som värsta fälttävlanshästarna då jag visar mig med en grimma, då är det tråkigt igen.

Kände lite att då vill jag störa mig på saker för att hitta en anledning att få sura. (För egentligen är ju allt bra) Trots att Sigrid ler sitt fina gladaste todeloo-leende så stör jag mig lite på all särskrivning på facebook. Kan störa mig på att folk skriver att de vill ha en "expresso" efter lunch.

Men sånt beteende är ju bara löjligt så nu slutar jag störa mig och tänker att höst är en övergående fas. Grått blir ljust igen för nån gång borde väl solen kika fram innan mars!

Gött!



Om jag minns rätt, så tar man:

och kokar en gröt på fem dl havregryn och en liter mjölk. Kanske lite salt.
Så smälter man smör, hundra gram och låter det bli fingervarmt.
Så låter man bli att blanda 100 gram jäst med det andra då det är för hett, för då dödar man jästen...

Men då det går att blanda gör man det och häller i en halv (eller mer) dl sirap. Eller så tar man socker som det stod i receptet.
Jag ville ha lite brödkryddor, men det stod inte heller i receptet.
receptet sa också att man skulle ha 200 gram jäst, jag hade inte det, utan tog 100 plus ett par matskedar bikarbonat. -Jäste som fan!

Så blandar man i en dl vetekli och vetemjöl tills det är som en deg. Jäs en stund. Sedan knådar man degen, kavlar ut den och hittar en lämplig grej som är rund och går att stansa ut tekakor med. Jag hittade en IKEA-skål med tunt gods i. så kan man pricka dem med en gaffel eller som med min fina antika luffarslöjdsbröd-pickare!
(vet inte vad det kallas just nu)

Gör det och lägg ut på bakplåtspapper. Jäser man dem uppe på spisen medan ugnen är på går det snabbt som attans. Receptet sa jäs dem nån timme. Det tog kanske tio minuter på spisen.
Så gräddar man tekakorna i kanske tio-tolv minuter eller en kvart, de ska bli bruna och fina i alla fall. Jag penslade ytan på de nygräddade bröden med vatten innan de fick svalna under några bakdukar.
Var rädd att de skulle bli torra annars!
De blev inte torra utan supergoa delade på mitten med nått gott på!


Favorit i repris!

En dag för något år sedan surade Smilla ihop helt och stampade iväg ut ur köket. Jag stannade kvar och väntade på det vanliga återtåget med teatraliska argument. Men icke! Det blev tyst, jättetyst. Efter en stund gick jag in i vardagsrummet och hittade henne såhär.









Han är en bra kompis då det kniper!!

Inventering

Jag måste kolla igenom staplarna av målningar, köpa ramlister och måla färdigt de som känns sådär. Vore lite kul att stå redo då det blir sagt när och var vi ska ställa ut, Linda och jag.
Är pepp på målning men tiden verkar på ett underligt vis gå åt på helt vanligt vardagslevande!


Liten tripp söderut

Nu är det ju novemberlov och jag passade på att ta stor och liten dotter med på ett besök i Sundsvall hos mor och far. En ganska lagom utflykt på två dagar. Välartad som bebis är så sov hon hela vägen ner med en paus i Övik för amning och bytning då jag hämtade upp storasyster hos sin farmor och farfar.
Sedan en hel del högljutt gapande i Haga där jag bestämde mig för att det nog måste vara komjölk ändå som hon inte tål så bra!
Turligt nog hade jag ju två helt frivilliga bebisbärare som gjorde en bra jobb med att hålla henne hyfsat nöjd. Vid nio tog hon i med ett jätteskrik då jag la mig med henne i sängen men efter en minut rullade ögonen bakåt och hon somnade mitt i en mening.

Så sov hon mest hela natten med lite matning ett par gånger. -Lyx!

Då jag kom ihåg vad jag planerat och skippade fil till frukost har vi sedan haft två dagar med glad, nöjd liten fröken som jollrat och kunnat ligga själv och kika runt omkring. Hon somnade till och med utan skrik och på dagen sov hon nöjt under ett par tre timmar på stan och hela middagen på Jop´s krog!
Smilla gjorde stora ögon över laxen på en planka och jag skrapade rent min planka för att undvika risken att magra efter den raska promenaden från Haga ner till stan med omväg Skönsberg. Nu är väl den risken inte så stor, men jäklar vilken aptit man får av att amma!

I går åkte vi hem och bebis sov hela vägen, med kort mat och bytningspaus igen då vi lämnade ett paket till en fin artonåring! Kom hem till en tacodinner i Remmarn och fick en hel kasse (jag menar en HEL kasse) trattkantareller som Kristina och Karin plockat. Jäklar i min låda vad svamp det växer där uppe!!
Det kändes finare än fint att vara hemma igen och få sova i vår egen säng. Smillas WOOOW har du MÖBLERAT OM var kul också, annars då jag flyttar något har hon brutit ihop i vansinnesilska! Nu hade jag gjort mer plats vid hennes krivbord och det var plötsligt poppis!!

Nu sitter jag hemma i det grusiga stökiga bondhuset och tänker mig att ta tag i tvätten. Eller något av allt annat som borde göras!

Blogglistan

har utökats med ett par favvisar på sistone. Jag brukar inte tycka "mammabloggar" är så jättespännande i längden, men här är en som verkligen sätter tummen på det som känns och är på riktigt samtidigt som snyggt och roligt!

Klicka på bilden


Det känns lite som om här är någon som klarar av att beskriva saker som jag skulle vilja men inte ens försöker, för att det bara skulle bli löjligt eller smörigt. Blandat med inredning och vardag!

RSS 2.0